Sangiovese är en blå druva som räknas som den italienska nationaldruva och stora stolthet. Men trots dess tilltagande popularitet bland vindrickare världen över hittas druvan sällan på vingårdar utanför hemlandet Italien.
⇒ [Sanjåveze]
Sangiovese i nosen och gommen:
Sangiovese har inslag av surkörsbär, körsbärstomater, sötkörsbär, biggaråer, vanliga körsbär, jordgubbe, grillad tomat, plommon, mandel, balsamvinäger, kakao, oregano, timjan, tobak, espresso, svart te och torkade rosor. Här finns även inslag av läder och lera.
Sangioveses smakprofil:
Sangiovese är ett snustorrt och medelfylligt vin med medelhöga halter av tanniner och medelhög till hög syra. Alkoholhalten ligger på 13,5-15%.
Sangiovese serverat enligt konstens alla regler:
Servera ditt Sangiovese rumstempererat någonstans mellan 15-20°. Dekantera eller lufta flaskan en halvtimme innan servering. Servera i standardvinglas.
Sangiovese passar till:
Sangiovese passar, tack vare den bitvis fräna, vibrerande syran, lysande till vegetariskt. Alla tänkbara grönsaker och gärna kryddstarkt! Det här är alltså ett rött vin som funkar bra för vegetarianer! Tänk tomater, röd paprika, svamp och annat grönt du kan lägga på grillen. En blodig biff eller vildfågel, viltkött och andra mer smakrika kötträtter funkar också fint. Kanske en särdeles saftig kycklingrätt? Eller varför inte en pasta med tomatbaserad sås? Allt med tomatsås får anses vara säkra kort. En pizza med en riklig mozzarellabotten, säg. Mat som dränkts i olivolja och smör är också ett hett tips.
Druvans smeknamn:
Sangioveses namn är en blodig historia. Det kommer från latinets Sanguis Jovis – som betyder Jupiters blod. Och Jupiter var romarnas svar på Zeus: gudarnas gud. Enligt legenden döpte munkar i Santarcangelo di Romagna vinet efter Jupiter i föreställningen att drycken var så ädel att den utgjorde själva livets rytm i Jupiters blodomlopp. Sangiovesedruvorna kallas också, bland annat, Brunello, Morellino, Nielluccio, Montefalco Rosso, och Prugnolo Gentile.
Sangiovese odlas i:
Sangiovese är Toscanas stolthet, men odlas också i stor utsträckning i Emilia-Romagna, Umbria och så långt söderut som Kampanien kring Neapel. I Toscana är de mest framträdande distrikten Chianti, Brunello di Montalcino, Carmignano, Bolgheri, Vernaccia di San Gimignano och Vino Nobile di Montepulciano. Utanför Italien odlas Sangiovese också i bland annat Rumänien, USA, Chile, Australien och Argentina. Korsika är också en stor producent med världens näst största areal avsatt för Sangiovese.
Druvans ursprung:
Toscana är Sangioveses sannolika ursprungsregion. 1590 omnämns druvan för första gången, men den dateras hela vägen tillbaka till romartiden och kan ha odlats redan av etruskerna i det som nu är Toscana.
Att lagra viner på druvan Sangiovese:
Chianti och Sangiovese från Nya världen lagras under en relativt kort period om 3-4 år, medan andra viner på druvan går att lagra 5-10 år. De mest förnäma exemplaren såsom Brunello di Montepulciano behöver lagras i uppemot 20 år för att dess subtila smaker ska få utrymme.
Skoj om Sangiovese:
Hemma är bäst! Den legendariske italiensk-amerikanske racerföraren Mario Andretti odlar sin eget Sangioveseblend i Napa Valley, trots att han i intervjuer med amerikanska medier smörat för sitt nya hemland och påstått sig föredra typiskt kaliforniska viner. Vinet får 87 poäng av Wine Enthusiast och beskrivs som ”dammigt, kritiga tanniner och matjord”.
Italiens numero uno
Alla älskar väl Italien? Käket, kulturen, klimatet. Och har man inte tid eller råd att lösa en flygbiljett och dra till ljuvliga Toscana på semester är det näst bästa alternativet att köpa en bättre flaska Sangiovese på bolaget.
Sangiovese är, inte för inte, Italiens mest odlade druva och en självklar ingrediens i de allra bästa vinerna från Toscana. De så kallade supertoscanavinerna som Tignanello, Flaccianello, Le Pergole Torte, Cepparello och Fontalloro innehåller alla Sangiovese.
Sangiovese ingår ofta som en av flera druvor i blends. Faktum är att redan antikens vinexperter tyckte att druvan på egen hand kunde vara lite för sträv, men gjorde sig utmärkt i blandningar. Numera lyckas emellertid de mer framstående vinmakarna också göra riktigt bra viner på enbart Sangiovese: exempelvis Brunello di Montalcino. I Vino Nobile di Montepulciano utgör Sangiovese minst 70 procent av druvsorterna.
Billigare i Emilia-Romagna
Sangiovese från Emilia-Romagna-regionen, norr om Toscana, är ett uttryck för det spretiga landskapet från adriatiska havskusten till Apenninernas berg. Här görs röda viner med aromer av viol och vilda bär, med silkeslena tanniner och fyllig kropp. Av druvorna i Emilia-Romagna görs viner som går att komma över för några av de bästa priserna i hela Italien. Men kvaliteten har förbättrats avsevärt under senare år och vinmakarna i Emilia-Romagna fortsätter på den vägen. Produktionen här fokuserar på fräsch känsla och lättillgänglighet och resultaten är inte sällan magiska.
Chianti – från dussinvin till kvalitet
Mest förknippas kanske Sangiovese med Chianti. Dessa viner kom tidigare i den traditionella flaskan inlindad i bastkjol – i Italien känd som ”fiasco” – och det gick ungefär lika många sådana Chiantiflaskor som servetter på en pizzeria. Alla som sett Lady & Lufsen minns att det var dessa flaskor som fick tjänstgöra som ljusstakar efter att innehållet konsumerats.
Numera har dock vinet med det aningen kantstötta ryktet fått en veritabel renässans och det görs riktigt bra viner i de övre priskategorierna, som med sin livliga syrehalt passar mycket bra till ett brett sortiment av maträtter och som utsöndrar underbara aromer.
Och faktum är att Chianti har en stolt historia. 1872, efter att ha experimenterat i 30 år, lanserade baronen Bettino Ricasoli, som senare skulle bli Italiens andra premiärminister, klassificeringen Chianti Classico med instruktionen om att vinet skulle innehålla huvudsakligen just Sangiovese med lite Canaiolo och pyttelite Malvasia. Konceptet gjorde succé.
Vindistriktet Chianti ligger mellan Florens och Siena i Toscana och för att få kalla sitt vin Chianti Classico måste vinmakaren använda minst 80 procent Sangiovese. Denna klassificering innebär också att vinet kommer från de centrala och äldsta delarna av Chiantidistriktet. Den andra stora klassificeringen är Chianti DOCG.