Snobbigt och folkligt i Bourgogne

Bourgogne [Borgånjs] är kanske en av vinvärldens mest berömda vinregion. Här görs många förnäma viner och är ett förstklassigt område för druvorna chardonnay och pinot noir. Och en Bourgogne är en Bourgogne, eller? Nej, inte riktigt.

Det var romarna som satte Bourgogne på vinkartan och munkarna som på allvar utvecklade vinodlingen. Redan på 300-talet var Beaune ett centrum för vinodling.

Viner från samma vingård och årgång kan vara mycket olika varandra. Och Bourgognes vinmakare sneglar inte på grannen utan gör vin efter sitt eget huvud. Skälet är historiskt. Vingårdarna är små och flera olika producenter äger olika delar av samma vingård. Ett talande exempel är Clos de Vougeot som är uppdelat på 90 ägare där vinerna har sin egen karaktär och särställning.

Premier cru och Grand cru

Nej, en bourgogne är inte en bourgogne, bara så där. Ett skäl till det är munkarna som kom att klassificera vingårdarna enligt begreppet terroir. Terroir anger vingårdens kvalitet där det geografiska läget med jordmån, dränering och solexponering står i centrum. Och munkarnas arbete ligger till grund för hela den hierarki av beteckningar som används i dag. De bästa vingårdarna rankas som Grand Cru och därefter kommer Premier Cru.    

Vingårdarna i Bourgogne går också under namnen climat eller clos. Skillnaden är att den vingård som omgärdas av en mur ofta har tillhört ett kloster och benämns som clos.

Två tillåtna vita druvor

Unikt för Bourgogne är att det nästan uteslutande produceras viner med bara en druvsort. Det vin som fått vinvärldens hjärta tillverkas av druvan pinot noir. Den andra vinkändisen Beaujolais produceras av Bourgognes dominerande druva gamay. För vita viner är endast två gröna druvor tillåtna: chardonnay samt doldisen aligoté.

Chardonnay och Chablis

En chablis är en chardonnay men inte tvärtom. Chablis-vinet produceras på vingårdarna i distriktet Chablis. Det är här som vinets världsberömda rykte har sina djupa rötter och på en förnämlig sluttning ligger sju berömda vingårdar, alla klassificerade Grand Cru.

Andra berömda vinbyar är Aloxe-Corton, Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montracheto. Här i Côte d’Or-distriktet odlas också chardonnay men inte under namnet Chablis.

Chardonnay ger torra vita viner med frisk fruktighet tack vare den höga fruktsyran. En mogen chardonnay utvecklar rika toner av smör, nötter, honung och kryddor. Chardonnay lagrad på stålfat har blivit populärt, framför allt i distriktet Chablis. Men traditionellt sett har flesta vinerna en tydlig ekfatskaraktär. 

Aligoté

Den andra tillåtna gröna druvan i Bourgogne är Aligoté. En doldis men väl värd lite uppmärksamhet. Druvan brukar beskrivas som frisk, syrlig och fruktig med doft och smak av äpplen, citron och nötter. Ibland kan också toner av mineral upplevas vilket hänger ihop med den mineralrika jordmånen.

Druvan används både för vita viner och mousserande. Bland annat till Crémant som produceras med samma metod som i Champagne, den pretentiösa grannen i nord. Aligoté används ofta i druvblandningar tillsammans med Chardonnay just för att höja syrehalten.

Distrikten i Bourgogne

Den som studerar sin vinkarta ordentligt lär sig sitt Bourgogne utifrån fem olika huvudområden. Chablis ligger längst i norr och är mest känt för sina förstklassiga chardonnay-viner också kallade just för Chablis. Côte d’Or är indelat i den nordliga delen Côte de Nuits och den sydliga delen Côte de Beaune. I norr produceras de välkända bourgognevinerna på pinot noir och i söder dominerar chardonnay-viner som har en tydligare smak av smör.

Côte Chalonnaise är beläget söderut. Här är vinerna något robustare och främst produceras viner på gamay och aligoté. Och än mer söderut ligger distriktet Mâconnais som gör huvudsakligen vita viner där Chardonnay är huvuddruva. Beaujolais är storproducent. Här tillverkas nästa lika mycket vin som resten av Bourgogne tillsammans. Gamay är den dominerande druvan och distriktet är känt för sina unga och saftiga rödviner.

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.