I det klassiska vinlandskapet Bordeaux står vinstockar tätt i långa rader – de mytomspunna vinslotten håller fanan högt. Men allt fler vinproducenter ställer om till ekologisk odling. Oron för klimatet tas på allvar och tål inte att lagras.
Det är ingen slump att Bordeaux är rankat som ett av världens främsta vinområden – regionen har närmast en aristokratisk ställning i vinvärlden och toppvinerna betingar några av de högsta priserna på världens vinauktioner. Men jämförelsen med aristokratin har ingenting att göra med de tusentals châteaux (slott) som ligger strösslade över landskapet.
Ingen annanstans i världen produceras lika mycket vin av absoluta toppkvalitet.
För det första: Ingen annanstans i världen produceras lika mycket vin av absoluta toppkvalitet. Närmare 900 miljoner flaskor vin produceras årligen. För det andra: Ett château liknar sällan de slott vi har växt upp med i sagans värld – oftast är det helt enkelt ”bara” en vingård – och helt enkelt synonymt med att bygga varumärke.
Bordeaux [Bårdå]
Bordeaux har varit känt för sina viner och châteaux i hundratals år. Området är kanske mest känt för sina något strama och lagringståliga viner. Om du mot förmodan får chansen att korka upp ett Premier cru-vin som har femtio år på nacken blir du troligen inte besviken. Sådana dyrgripar ligger visserligen inte och dammar i var och varannan vinkällare men även ett yngre vin med mindre förnäm Bordeaux-etikett, håller oftast hög kvalitet.
Fem blåa druvor
De flesta bordeauxviner är blandningar av olika druvsorter och från olika jordmåner. Fjorton druvsorter är accepterade, men i stort sett används bara åtta: fem blå och tre gröna.
Floderna Garonne och Dordogne delar in regionen i tre delar. Det är på halvön Médoc och utmed flodmynningen Gironde som många av de världsberömda vinerna produceras. Och man skiljer på viner från den högra eller den vänstra stranden. Detta beror på att jordmånerna är olika vilket också påverkar vilken druva som odlas. På den vänstra stranden, i de varma och grusrika jordarna, trivs Cabernet sauvignon-druvan bäst vilket ger vinerna sin strama, eleganta karaktär. Den högra stranden är sandig och lerig och här dominerar druvan Merlot och ger viner med en rundare och mjukare smak. Merlot är också den vanligaste druvsorten i Bordeaux. Andra druvor är Cabernet franc som är mindre komplex än Cabernet sauvignon. Malbec odlas främst längre in i landet i Bourg och Blaye. Till sist kan nämnas Carmenère – en druva som lever en undanskymd tillvaro.
Orientera sig bland franska viner
Om man ska prata om Bordeaux-viner kan man inte undgå att prata om slott, appellationer och klassificeringar som alla är kompasser i Bordeaux-landskapet. Det finns sammanlagt 60 appellationer i Bordeaux – dessa kan delas in i tre nivåer: Allmän regional AC som omfattar viner som kan produceras överallt inom Bordeaux. Nästa nivå Specifik regional AC där man bland annat kan hitta viner från Entre-Deux-Mers och Haut-Médoc. Den högsta nivån är Kommun- eller byappellationer. Det är också här i St-Estèphe, Pauillac, St-Julien, Listrac, Moulis och Margaux som de världsberömda cabernet sauvignon-vinerna – med lång lagringstålighet – har sitt ursprung.
Klassificerade egendomar
Så har vi det här med klassificeringar. Inför världsutställningen i Paris 1855 upprättades en lista över de främsta vingårdarna på den vänstra stranden i Bordeaux; 61 rödvins- och 26 sötvinsproducerande slott rangordnades i fem respektive tre klasser – Cru Classé. Klassificeringen har bidragit till att hålla liv i regionens mytomspunna anseende och det är värt att komma ihåg att även om ditt Bordeaux-vin inte har någon klassificering så kan det ändå hålla hög kvalitet – listan skulle inte skadas av en uppdatering, menar många. Till den exklusiva kretsen av prestigevinsproducenter (Premier Cru) tillhör slotten Lafite, Latour, Margaux och Haut-Brion och Mouton-Rothschild.
Men inte nog med det. Även för de producenter som inte är Cru Classé-klassade finns en klassificering. Cru Bourgeois rangordnar andra rödvinsproducerande slott i Médoc. Dessa viner anses ligga i ranking strax under vinslott med femte cru-status.
Historia med djupa rötter
Bordeaux har en lång historia. Rötterna går tillbaka ända till romartiden som kom att kalla området för Burdigala där Saint-Emilion (vänstra stranden) blev navet för vinproduktionen. Än idag är staden ett signum för Bordeaux. Många av de förnämsta vingårdarna ligger på gångavstånd från stadens vindlande och charmiga gator. Trenden att bygga vinslott kom på 1700-talet och begreppet château har sedan dess imponerat på vinvärlden – oavsett om slottet nu är ett slott eller inte…
Trenden att bygga vinslott kom på 1700-talet och begreppet château har sedan dess imponerat på vinvärlden – oavsett om slottet nu är ett slott eller inte…
Ekologisk och biodynamisk trend
Ålderstigna klassificeringar och slott från 1700-talet hindrar inte att regionen nu påverkas och moderniseras under vårt eget århundrade. Bättre kunskap och bättre teknik har skapat viner som mognar snabbare och har inte samma behov av att lagras som tidigare krävdes för att vara drickbart. Den som har följt utvecklingen av Bordeaux-viner har också kunnat känna hur smaken har förändrats då vinkonsumenten efterfrågat lättare viner.
Dagens utveckling ute på vingårdarna visar att också ett konventionellt vinland som Frankrike hörsammar både nogräknade vinkännare och miljömedvetna vinkonsumenter i allmänhet. Under de senaste tio åren har nämligen den ekologiska och biodynamiska trenden nått distrikten. Under 2018 fanns närmare 6000 ekologiskt certifierade vinegendomar i Frankrike och flera prestigeslott ställer om. Château Latour är ett av dessa.
Och efterfrågan på ekologiska viner anses fortsätta. Inte minst hörs kravet ställas allt högre på obligatorisk ursprungs- och innehållsförteckning – något som vinproducenter hittills varit befriade ifrån.
Ja, det är väl inte för mycket att begära av världens främsta vinland?