Ingredienser som saknas, en halvtom förpackning och en produkt med förvillande design. Nu avgörs vilken av dem som blir den slutliga ”vinnaren” av Äkta varas antipris Årets matbluff 2025.
Under hela året har allmänheten kunnat nominera produkter. Under 2025 fick vi in hela 402 stycken, vilket bara är några få ifrån förra årets jätterekord på 405. Finalisterna har sedan valts ut med hjälp av en jury.
– Vi har fått jobba hårt för att gå igenom alla nomineringar och det har inte varit lätt, varken för oss eller för juryn, att välja ut bara fem stycken, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.
”Vinnaren” av antipriset avgörs nu genom en allmän omröstning på Äkta varas hemsida, som pågår mellan den 20 och den 26 januari. Den 28 januari presenteras ”vinnaren”.
EldoradoVit Block
Vit vadå?!
Trots att den ligger i samma hylla som bakchokladen är det här överhuvudtaget inte choklad. Den innehåller inget som kommer från kakaobönan, vilket i vit choklad ska vara kakaosmöret. Här har det bytts ut mot billig palmolja. ”Blocket” består helt av socker, palmolja, skummjölkspulver och emulgeringsmedel. Visserligen skriver man inte choklad på förpackningen, men namnet ”block” ska förstås få oss att tänka på ”blockchoklad”. Denna tanke förstärks också av benämningen ”vit”, som grammatiskt inte kan syfta på det förra, däremot det senare. Än mer otydligt blir det då den obligatoriska beteckningen, som ska tala om vad det här faktiskt är, saknas. Helt felaktigt blir det dessutom i webbutikerna för Willys och Hemköp, som liksom Eldorado ägs av Axfood. Där omnämns den egna produkten som ”vit block choklad”. ”Varor att lita på”, står det på förpackningen…
Dufvenkrooks Lättvinsglögg hjortron
Utan den bästa råvaran
Det här varumärket är lite exklusivt, likaså flaskans utformning. På framsidan av lättvinsglöggen skyltar man dessutom med det eftertraktade bäret hjortron och på baksidan utlovas att innehållet utgörs av ”de bästa råvarorna” och ”utvalda kvalitetsviner”. Sammantaget är förväntningarna höga. Trots det saknas den råvara som man i sammanhanget nog måste kalla för den bästa: hjortron. I stället är glöggen smaksatt med en anonym ”naturlig arom”, som ska ge smaken av hjortron, medan färgen härmas med fyra färgämnen. Inte mycket bättre än simpel läsk, alltså.
GB glace Gammaldags vanij
Förvillande (o)lika
GB har länge sålt glassen ”Gammaldags vanilj” i klassisk pappförpackning. Den har stuckit ut som den enda av företagets produkter med ett innehåll som har vissa likheter med hemgjord glass, bland annat att den innehåller grädde och äggula samt är fri från tillsatser. Förra året lanserade GB en stor plastlåda, med samma namn och nästan exakt samma design. ”En klassiker i nytt format” och ”nu även i större förpackning” lät det i deras annonser och inlägg. Problemet är bara att innehållet är ett helt annat. En handfull tillsatser och industriella ingredienser har lagts till, medan den klassiska ingrediensen äggula har tagits bort. Det ger den en annan smak och konsistens än den förväntade. Reklamombudsmannen fällde nyligen marknadsföringen av glassen eftersom påståendena i den var vilseledande.
Sardinmästarens Premiumsardiner, rökta i rapsolja
Hae non sunt sardinae
”Det här är inte sardiner”, står det här ovanför. Fast på latin. Om du inte förstod det, vilket är fullt normalt, förstår du nog inte latinet som ”Sardinmästaren” förvillar med heller. Den här burken innehåller nämligen inte det som normalt brukar kallas för sardiner, en fisken med det latinska namnet Sardina pilchardus, som ofta läggs på burk i olja eller tomatsås. Just när man packar småfiskar i burk tillåter nämligen EU av outgrundliga skäl att en hel drös andra fiskarter får kallas för sardin, så läng som man skriver ut deras latinska namn på förpackningen. Det har den här tillverkaren utnyttjat maximalt. Man använder ”sardin” i varumärket, i namnet på produkten och till och med i ingrediensförteckningen, där de flesta nog hade väntat sig klarspråk. Endast den som kan sitt latin förstår att Clupea harengus membras betyder att det är strömming i burken. Att det är fråga om just strömming från Östersjön är dessutom en intressant information för många, eftersom Livsmedelsverket avråder oss från att äta den för ofta.
Färsking Baked Apple pie
Lite flingor, inget äpple
En stor kartong lovar mycket flingor. Den här är dock bara halvfull (se bild nedan). Och det ovanligt stora luftutrymmet kan inte förklaras med att flingorna har packats samman under transporten, även innerpåsen är betydligt kortare än kartongen. Vidare till innehållet. Trots att namnet på dessa flingor är ”baked apple pie” och att äppelklyftor och en pajbit avbildas på framsidan, saknas äpple helt i ingrediensförteckningen. Fyllningen i kuddarna består i stället av en räcka mindre aptitretande ingredienser, som smaksatts med naturlig arom. Som grädde på moset skryter de vitt och brett om ”absolutely no added sugar” och ”fullkorn forever hela 51%”. Det är visserligen sant och tillåtet, men överdrivet. Flingorna innehåller både sött vasslepulver och dadelpulver, som till cirka tre fjärdedelar består av sockerarter, och fullkornshalten är långt ifrån de 70-80 procent som havrekuddar brukar innehålla.
Konsumentkraft som ger resultat
– Vi hoppas att så många som möjligt går in och röstar, så att vi kan skicka ett tydligt budskap till de företag vars produkter vilseleder oss, säger Björn Bernhardson.
Att konsumentens röst faktiskt ger eko i livsmedelsbranschen är tydligt. Äkta varas genomgång av tidigare finalister visar att nio av tio ”vinnare” (se faktaruta) har gjort förändringar, även om inte alla går att direkt knyta till Årets matbluff. Endast en produkt, Eriks Bearnaise tryffel, står envist kvar på butikshyllan utan att ha ändrats efter kritiken.’
– Det här visar att konsumenternas röst och antipriset Årets matbluff spelar en viktig roll för ärligare mat och dryck i butikerna. Det är viktigt att vi konsumenter sätter ner foten när företagen går över gränsen, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.
FAKTA: Årets matbluff
- Bakgrund: Antipriset Årets matbluff delas ut av konsumentföreningen Äkta vara. Omröstningen hölls första gången i januari 2016, med kandidater insamlade under 2015. I år delas det ut för elfte gången. Inspirationen kom från den internationella konsumentorganisationen Foodwatch, som delar ut ett liknande antipris.
- Många nomineringar: Under hela 2025 har vem som helst kunnat nominera produkter, som de tycker är bluffiga. Sammanlagt fick vi in 402 nomineringar under året, vilket nästan tangerar förra årets rekord (405).
- Fem finalister: Tillsammans med vår kunniga jury har vi valt ut fem finalister, som har gått vidare till den slutliga omröstningen.
- I årets jury satt: Björn Bernhardson (verksamhetsledare och grundare Äkta vara), Jan Bertoft (författare och konsumentnestor), Ann Fernholm (vetenskapsjournalist och författare), Maria Hammarling (projektledare Sveriges Konsumenter), Christina Möller (matprofil och styrelseledamot i Äkta vara), Mats-Eric Nilsson (författare och grundare av Äkta vara) och Dharenso Sahlqvist (medlemsrepresentant).