Sättet vi umgås på i Sverige har förändrats mycket under de senaste trettio åren. Hur ofta vi dricker, vad vi väljer vid middagsbordet och vad vi väljer bort ser ganska annorlunda ut i dag jämfört med för en generation sedan. Undersökningar pekar i samma riktning – Sverige är på väg mot ett nytt sorts sällskapsliv.
Sverige byter konsumtionsprofil
År 2025 drack 39 % av vuxna svenskar alkohol minst en gång i veckan, jämfört med 48 % år 2013. Det är en av flera siffror från CAN:s rapport Vanor och konsekvenser 2025 som illustrerar hur konsumtionsmönstren förskjutits. Nedgången har framför allt skett bland personer under 65 år. Alkoholfria alternativ som mocktails, kombucha och alkoholfritt vin har blivit standard på de flesta ställen.
Men förändringen handlar inte bara om alkohol. Bilden ser liknande ut när det gäller användningen av nikotin. De traditionella varianterna har minskat och nya har tagit plats. Snus, nikotinpåsar och vape har blivit vanliga alternativ.
Vad som ligger bakom förändringen varierar. Generationsskiften, ett växande intresse för smak framför kvantitet och ökad uppmärksamhet på vad man stoppar i sig spelar in, på olika sätt för olika grupper.
Rökning – en kultur som nästan försvunnit
För en generation sedan var rökning en självklar del av sällskapslivet. Cigaretter gav gemenskap och fungerade som social markör på restauranger, vid middagsbord och på arbetsplatser. I dag ser det väldigt annorlunda ut.
Enligt CAN:s rapport rökte 7 % av befolkningen cigaretter år 2025, varav knappt 4 % dagligen. Jämfört med 2013 har andelen rökare halverats, i samtliga åldersgrupper och bland både kvinnor och män. Störst är nedgången bland unga kvinnor i åldern 18 till 29 år, där andelen rökare fallit från 19 till 6 %.
Sverige är i dag ett av de länder inom EU där det röks minst, och det märks. Rökning på uteserveringar, i närheten av entréer och på andra offentliga platser blir allt ovanligare. Normerna har förändrats och därmed också förväntningarna. Förändringen är genomgående och dessutom relativt jämnt fördelad över befolkningen.
Vad har fyllt cigarettens plats?
Utöver att bidra med nikotin har cigaretten haft en social funktion. Den gav en anledning att ta en paus, byta ett par ord med okända eller att gå ut en stund tillsammans med likasinnade. Det här är något som har försvunnit allt mer, och det finns inget enskilt som riktigt har intagit samma plats. Men flera saker har gjort det åtminstone delvis.
CAN:s rapport ger en bild av hur förskjutningen ser ut i siffror:
- Andelen snusare ökade från 13 till 18 % mellan 2013 och 2025
- Bland unga vuxna (18–29 år) snusar 29 %
- 2,7 % av befolkningen vejpade år 2025, vilket är en ökning från 1,6 % år 2017
- Bland unga kvinnor i åldern 18 till 29 år steg andelen vejpare från 1,7 till 7,7 %
Källa: CAN Rapport 242 — Vanor och konsekvenser 2025
Vin i stället för öl
Samtidigt som nikotinvanorna har ändrat sig har vår dryckeskultur omdanats. Sverige har länge varit ett spritland, med brännvin och öl som de vanligaste alkoholhaltiga dryckerna. Vin har varit ett mer exklusivt fenomen för de högre samhällsklasserna.
Men även detta har alltså ändrat sig. Att vindrickandet tar en allt större plats, på bekostnad av sprit och starköl, framgår av Systembolagets försäljningsstatistik över de senaste decennierna. Sverige är i dag ett av de länder i Europa där vinintresset per capita är som störst.
Det här visar sig i hur vin diskuteras och väljs. Druvsort, region och odlingsmetod är begrepp som allt fler konsumenter känner igen. Och naturvin och ekologiska alternativ har gått från specialsegment till hyllmeter på landets systembolag.
Vinkurser och provningskvällar arrangeras i hela landet. Vinets geografi har blivit ett samtalsämne. Vad skiljer en Rioja från en Ribera del Duero? På vilket sätt spelar klimatet roll för en årgång? Det är exempel på diskussioner som har blivit vanligare runt middagsborden. Råvaror, odlingsfilosofi och hantverket bakom är ämnen som engagerar.
Vilka som deltar har också förändrats. Intresset för vin är inte längre knutet till ålder, kön eller bakgrund på samma sätt som tidigare.
Fler valmöjligheter och högre förväntningar
Det moderna svenska sällskapslivet är mer varierat än det har varit på länge. Vid en middag med tio personer kan det vara tre som inte dricker alkohol. Även i övrigt spretar preferenserna och värdskapet förväntas anpassa sig. Det är mycket mer uttalat i dag än det varit tidigare.
Alkoholfria drycker på restaurang, seriöst komponerade – inte bara läsk eller vatten – är numera regel. Kombuchabryggerier, alkoholfria mousserande viner och läskedrycker baserade på bättre råvaror visar att marknaden tagit fasta på något som är en verklig efterfrågan.
Det har också skett en förändring i den sociala synen på kunskap. Att berätta om ett vin man dricker, diskutera ursprungsregionens klimat eller jämföra årgångar är inte längre enbart förbehållet entusiaster. Det är konversationsämnen som blivit vanliga vid middagsbordet.
Restaurangernas vinlistor har blivit kortare men mer genomtänkta, och personalen förväntas kunna ge råd. Det är ett uttryck för samma rörelse. Konsumenten vet mer och vill kunna välja utifrån sin kunskap. Vad som erbjuds, hur det presenteras och om det finns alternativ för dem som inte dricker alkohol eller inte vill röka har blivit viktiga aspekter i dagens sällskapsliv.