Nu är det dags att skåla in det nya året och precis som miljontals människor runt om i världen gör vi det med Champagne såklart!
Vinet som har sin härkomst från norra Frankrike och distriktet Champagne, cirka två timmars bilfärd från Paris eller 40 minuter med tåg.
Namnet är skyddat genom lag inom Europa, inget annat mousserande vin får kallas Champagne om det inte kommer härifrån. Men bli inte förvånad om det stöter på en rysk Champagne, för lagen gäller inte utanför Europa. Sen kanske det inte är någon toppenidé att köpa en rysk Champagne ändå. Myten säger att det var i Champagne som det första mousserande vinet tillverkades, men det finns bevis som säger att britterna hann före. Det vi kan konstatera är att britterna hjälpte fransmännen att sprida drycken runt om i världen och även hjälpte till med utvecklingen av flaskorna. Dock har produktionen av mousserande vin från Champagne pågått oavbrutet sedan 1700-talet och varje år ökar dess popularitet. Nyare forskning tyder dessutom på att franska vinmakare redan på 1600-talet försökte kontrollera bubblor i vin, men hade svårt med tekniken.
Nya marknader bryts och eftersom Champagne inte får eller kan utvidgas, styrs priset av tillgång och efterfrågan, samt att det är dyrt att producera.
Men vad är Champagne?
Ett vitt vin gjort på tre huvudsakliga druvsorter – två blå och en grön. Det finns även ett par druvsorter till, men dessa är väldigt sällsynta, så vi lämnar dem utanför. Pinot Noir och Pinot Meunier är de två blå druvorna, medan Chardonnay är den gröna.
När man framställer Champagne använder man sig av en metod som kallas den traditionella metoden. Först gör man ett helt vanligt basvin: pressar druvorna och låter musten jäsa och bilda alkohol. Därefter häller man upp det på flaska för en andra jäsning och tillsätter lite jäst och socker.
Sen skickar man ner flaskan i källaren, och under tiden som vinet lagras bildas koldioxid som i sin tur omvandlas till kolsyra. Och eftersom jästfällningen är kvar ger den karaktären av rostat bröd och brioche till Champagnen. Minimikravet för icke-årgångschampagne är 15 månader totalt, varav minst 12 månader på jästfällningen.
Under den här tiden snurrar man flaskan och vänder den upp och ner för att få bottensatsen att rinna ner i halsen på flaskan och landa vid korken. Sen är det dags för degorgering. Halsen på flaskan ställs ner i kylbad som håller minst –26 grader. Bottensatsen fryser till en ispropp och sen vänder man upp flaskan igen och avlägsnar korken, som under lagringen är en kronkapsyl, därefter tillsätts eventuell dosage och flaskan försluts med kork och grimma.
En standardcuvée måste ligga minst 12 månader på jästfällningen och därefter ska den vila i källaren innan försäljning. Om du ser en årgång på flaskan har den legat minst 36 månader och då är det en vintage Champagne. Det betyder oftast att det var en bättre skörd det året, och för champagnehusen har det stor betydelse om man kan ta fram en vintage just det året. Bättre kvalitet och högre pris.
När du håller en flaska Champagne framför dig kan du ibland läsa Blanc de Blancs eller Blanc de Noirs. Det första betyder att vinet endast är gjort på Chardonnay och det andra är gjort på Pinot Noir och Pinot Meunier – eller en av dem. Eller så gör man Champagnen på alla tre druvsorter. Men om det används en blå druva, hur kan då vinet vara vitt? Förklaringen sitter i skalen på druvan – det är där färgen kommer ifrån, medan fruktköttet som ger druvmusten är näst intill färglöst. Man skördar för hand och pressar sen druvorna försiktigt och avlägsnar skalen direkt från musten.
Du har säkert sett att det finns roséchampagne. När den tillverkas låter man ibland skalen macerera, eller ”laka ut”, en kort stund i musten. Men Champagne är också det enda området i Europa där det är tillåtet att blanda i en liten mängd rött vin för att skapa rosé.
Lagring av Champagne
Mer eller mindre klarar all Champagne lagring, men om du ska lagra Champagne gör du det helst med en årgångschampagne. En tumregel är att en standardchampagne klarar flera års lagring, medan en årgångschampagne klarar årtionden. Så om du tycker att det skulle vara roligt att lagra en Champagne bör du välja en vintage eller prestige.
Områden i Champagne
Champagne är indelat i fem områden:
Montagne de Reims
Vallée de la Marne
Côte des Blancs
Côte des Sézanne
Côte des Bar
Inom dessa finns det 17 Grand Cru-byar och 44 Premier Cru-byar.
Klimatet i Champagne är relativt svalt, men precis som runt om i världen påverkas man av klimatförändringarna, och idag står miljöfrågorna högt upp på agendan hos producenterna. Jordmånen innehåller en hög halt krita vilket ger en speciell mineralkaraktär. Dock finns det fler jordarter såsom lera, sand och kalksten. Det svala klimatet gör att syrahalten är hög och vinet blir friskt.
Vilken Champagne ska du välja?
Finns inget enkelt svar på det, och ofta styr både pris och tillfälle. Men våga prova Champagne till mat – det är en dryck som verkligen kan förhöja smakerna.
Till dessert ska du helst välja en med hög sockerhalt, en demi-sec. Och varför inte prova en roséchampagne till skaldjuren? Syran i Champagne gifter sig dessutom fint med feta såser eller en klassisk Toast Skagen som aperitif.
Tänk på att det är svårt att behålla bubblorna om du inte dricker hela flaskan. Ska du spara den måste flaskan stå riktigt kallt och ha en kork på. Kanske håller den någon dag, men risken finns att bubblorna försvinner.
Visst ser det härligt ut när man poppar upp en flaska, men egentligen ska den öppnas försiktigt och den ska vara rejält kyld. Den bör ligga mellan 6–9 grader. Champagneglas i all ära, men om du ska prova Champagne gör du det med fördel i vanliga vitvinsglas. n
När flaskorna exploderade
På 1600-talet kallades Champagne för ”le vin du diable” – djävulens vin – eftersom flaskor exploderade i källarna. Ingen förstod varför. Vinmakarna trodde det var förbannelse, men orsaken var helt enkelt för svaga flaskor och okontrollerad jäsning.
Arbetare fick bära ansiktsmasker och kedjor eftersom tryckvågen kunde få hela rader av flaskor att detonera domino-likt.
Det var först när engelsmännen började tillverka starkare glas (för öl och porter) som champagneflaskor blev säkra – vilket ironiskt nog gjorde det möjligt för fransmännen att utveckla den dryck de idag är världsberömda för.
Mer som är bra att veta om Champagne
Dosage – Champagne är aldrig bara ”torr”.
Dosage är det vin och socker som tillsätts efter degorgering för att justera vinets balans.
Kategorierna är:
Brut Nature (0–3 g socker/liter)
Extra Brut
Brut (den vanligaste)
Extra Dry
Sec
Demi-sec
Doux (mycket söt)
Det är vanligt att konsumenter felaktigt tror att ”Extra Dry” är torrare än Brut – men det är alltså tvärtom.
Prestige Cuvée – husens mästerverk
De mest ikoniska cuvéerna – som Dom Pérignon, Cristal och La Grande Dame – görs bara de bästa åren och lagras långt längre än reglerna kräver. De representerar husens stil i sin renaste form.