Nadja Karlsson är en känd dryckesprofil som har många goda tankar om dryck. Eftersom hon har varit med om att arbeta fram ölutställningen tidigare i år på Spritmuseum i Stockholm bad vi Nadja berätta ölens spännande historia, som vanligt kryddad med personliga reflektioner.
När jag som litet barn sprang till jordkällaren på uppdrag av farmor passerade jag brygghuset. Ett hus som aldrig användes som brygghus utan användes som tvättstuga. Men det faktum att huset, som var byggt 1930, kallades för brygghus visar att ölbryggningen verkligen tillhör vår kultur. Det gör att hembryggning självklart är en viktig del när Spritmuseum bygger ölutställning 2015.
Denna utställning kommer att pågå tills februari, och då får man problem! Hur många bryggerier finns det egentligen i Sverige? Just nu och i början av nästa år? Om jag hade varit med att producera denna utställning på 1980-talet hade vi snackat om 10 bryggerier. I dag skriver jag, aningen flummigt, att vi troligtvis är uppe i 150 bryggerier.
Vad är då ett bryggeri? Självklart måste de brygga öl. Men räcker det med lättöl eller kanske bara vår historiska ”svagdricka”? Vill man göra det ännu besvärligare så kan man diskutera storleken. Hur stor skall man vara för kalla sig ett bryggeri? Måste det vara ett kommersiellt sådant eller räknas en hobbyverksamhet också som ett bryggeri?
”Det går inte längre att lita på det traditionella sättet att dela upp öl på”
Överallt i Sverige finns det kompisar som gått ihop och byggt ett litet bryggeri, och sedan träffas dessa så kallade ölnördar med sina IPA-kepsar på sig, på någon av alla de öl- och dryckesmässor som duggar tätt numera.
2006 blev Mikkeller årets bryggeri i Danmark! Mikkeller som är världens mesta kända Fantombryggare och vars namn står för kvalitet. Precis som Jessica Heidrich står bakom varumärket S:t Eriks öl. Varumärken blir alltså viktigare än bryggerierna. Men som mottrend kan man konstatera att båda dessa varumärken investerat mer i egna bryggerier på sistone. Så alla ni som älskar ordning och reda sluta läs nu. Den nya ölvärlden står verkligen för en anarkistisk punkkänsla.
En term som ofta används är mikrobryggerier. Men vad går gränsen som för vad som är mikrobryggeri? Jag har själv varit på amerikanska bryggerier som symbolisera mikrotrenden, men där antalet anställda är tresiffriga. Kanske vi skall säga hantverksmässigt framställd öl istället? En bryggare i Stockholm påpekar att han gör ”hand made craft beer”. Han brygger ölen själv och det vill han förstås att folk skall förstå. Och det ÄR viktigt i en tid då det ofta talas lite föraktfullt om ”kostymbryggare.” Med kostymbryggare menar man kända bryggeriet som knappast är på bryggeriet själva utan bara bestämmer. En av ölvärldens storheter är Garrett Oliver, kanske han är den störste av alla kostymbryggare. Men å andra sidan är han författare till ”The Oxford Companion to Beer”. Ett fantastiskt mastodontverk som berättar allt och mer därtill om just öl.
Läs även: Mikro har blivit stort i Stockholm
Så visst kan Garrett allt om öl – med eller utan kostym. Jag skulle vilja säga att det inte ens går att lita på det traditionella sättet att dela upp öl på. Inte längre. Är det en porter eller stout? Det är upp till bryggaren. Med nya jästtankar kan det vara svårt se vilket som är överjäst eller underjäst. Kalla hellre överjäst för varm jäst och underjäst för kall jäst. Om jag är väldigt generell så kan jag säga att den lite varmare jäsningen lockar fram aromatiska och fruktigare toner. Medan den lite kalljästa är mer ren och fräsch. Men istället för att förtvivlat försöka dela upp öl i olika stilar, låt den gigantiska floran av mångfald blända er och njut.
Användandet av nygammal teknik har lett till att den starkaste ölen idag är på över 60 procent. 1995 gick Sverige med i EU och ölets alkoholstyrka fick flyta fritt. Den starkaste ölen som flöt in över vår gräns på laglig väg var Samichlaus och chockade oss med sina 17 procent. Vi är en nation som de senaste hundra åren älskat att diskutera procent, av alkoholpolitiska skäl. Så sluta säg mellanöl, istället kan ni säga gammal mellanölstyrka. För mellanöl existerar icke längre. Visst finns det öl med gammal mellanölstyrka. Sedan beror lite på om man mäter i vikt eller volymprocent. För att verkligen lära er skillnaden kom gärna till vår ölutställning.
Snacket om kryddningen är också stort i ölens värld. Än så länge är humlens ledande ställning som den perfekta öl kryddan ohotad. Men jag passar på att höja ett varningens finger för nya sätt att krydda ölen, kanske porsen blir stort igen.
Kanske har några av er humle hemma i trädgården? Tycker ni att den uppträder som ett ogräs kan ni svära över en lag från 1442 om att alla bönder skulle odla humle. Ingen växt (vad jag vet på våra breddgrader) kan växa så snabbt som humlen, särskilt när solen skiner. Den kan växa flera cm på en timma, man kan nästan se den växa. Förutom just det så bidrar humlen med två bra egenskaper till ölen. Dels har den har en konserverande effekt. Nummer två är att den bidrar med beska. Många gånger tillför humle också fantastiska aromer.
I början på 2010 talet var det humle som gällde, och alla bryggerier hade sin IPA. En gammal brittisk ölstil som hade fått sin revival i kölvattnet av USA:s öluppvaknande i slutet på förra årtusendet. Och helt plötsligt gillade vi att svänga oss med humlenamn lika ivrigt som vi diggar vindruvssorter.
”Den nya ölvärlden står verkligen för en anarkistisk punkkänsla”
För något år sedan kom fruktens inträde i öl världen. Givetvis har det funnit Kriek, det vill säga spontanjäst öl kryddad med körsbär från Belgien. Men nu dök frukten upp bland veteölen. Som en Berliner Weisse med hallon eller björnbär!
Berliner Weisse är en svagare öltyp från just Berlin. För några år fick jag vandra runt rejält i Berlin för hitta den och nu finns den i en affär nära dig! Dessa smakfulla/lite sura öl är ofta så alkoholsvaga att de kan säljas i vanliga livsmedelsaffärer. Även Belgien-inspirerande Saison-öl dyker upp kryddade med frukt. Och det viskas om att suröl är nya IPA:an. Suröl får man fram genom vissa jäststammar eller udda lagringsvarianter, men det är en annan artikel. Denna artikel bara snuddar vid allt som händer i en så spännande ölvärld.
Text: Nadja Karlsson Bild: Spritmuseum
Inlägget Stor stark? Nä, nu vill vi ha en liten suröl dök först upp på World of Wine.