Äpplen på flaska istället för champagne

Cider har kommit att ersätta många andra måltidsdrycker i festliga och mer vardagliga sammanhang. Men det är skillnad på cider och cider. Ett besök på familjeföretaget Cidrerie Stassen i Aubel, Belgien, har väckt vårt intresse, begär och respekt för den bubblande fruktdrycken.

Det var en kylig men solig eftermiddag i mars som Vinsider först kom i kontakt med Stassen rosécider och det var också där, i Glashuset i Stockholm, som vi mötte Jean-Pierre Stassen. Nu verkar Stassen ha kommit hit för att stanna och vi åkte till Belgien för att följa hela proceduren från trädgren till korkbuteljerad flaska. Jean-Pierre är del av den fjärde generationen cidermakare och har varit verksam i familjeföretaget i 40 år. Nu har det hunnit gå några månader sedan det mötet och vi har förstått att svenska folket har tagit belgisk rosécider till sina hjärtan.

Några känner kanske igen den ljusrosa drycken från en lansering för ett par år sedan, i begränsad upplaga. Nu verkar Stassen ha kommit hit för att stanna. Och vi åkte till Belgien för att följa hela proceduren från trädgren till korkbuteljerad flaska.

Äpplen och bin blev till cider

Aubel är en liten idyllisk kommun i provinsen Liège och regionen Vallonien, en dryg timmes bilresa från Bryssel. Vi betade av tre länder på ditresan med landning i Tyskland, lunch i Holland och slutdestination Belgien. Det är brittsommar och markerna är prunkande gröna. Jean-Pierre Stassen själv möter oss och visar en del av trakten. Bland annat det familjeägda guest house, Boukai Moulin, som flitigt används av familjer, företag och jubilerande sällskap. Jean-Pierre bor ett stenkast därifrån och naturen i omgivningen är nästan löjligt vacker. Som en tavla, för att använda ett slitet uttryck.

– Ni är hjärtligt välkomna att bo här någon gång. Min fru Ruth har inrett alla rum och det finns såklart ett Sverige-rum också, säger Jean-Pierre, vars nu bortgångna fru hade en svensk mamma.

Vi äter gemensam middag på restaurang i centrala Aubel, som är lika litet och charmigt som man förväntat sig, och vi förstår att Stassen är en av regionens stora stoltheter. Många som jobbar på cidreriet har släktingar som också varit en del av den historiska cidertillverkningen och vi hinner till och med säga hej till Jean Stassen, pappa till Jean-Pierre och den som tog över familjeföretaget när han var 20 år gammal. Men vi backar bandet ytterligare några år bak i tiden. Till historiens början.

Cidrerie Stassen grundades 1895 av Léon Stassen. Jordbrukare med känsla för äpplen – och bin. Ett överskott av äpplen ledde till skapandet av en hantverkscider i liten skala på den egna farmen. När sonen Léon tog över rodret växte verksamheten och man flyttade tillverkningen till byn Aubel. Sedan var det dags för nämnda Jean att kreativt nyttja bristen på champagne, som rådde under andra världskriget. Stassen utvecklade bubblorna i sin äppeldryck och fick till ett resultat som fungerade utmärkt som mousserande alternativ vid firandet av krigsslutet 1945. 

Jean-Pierre Stassen, till vänster, är del av den fjärde generationen cidermakare i Aubel. Han guidar mig, Linda Hellman och Jon Hansson i fabriken och de prunkande äppelodlingarna.

Röda äpplen ger rosa bubbel

Vi får den historiska genomgången på plats i fabriken och beskådar delar av arbetsgången i laboratoriet, där hela ciderprocessen genomförs i liten skala. 2012 förvärvade Heineken Stassen och chefen för Heineken Ciders Innovation Center, som laboratoriet heter, är ganska givet Jean-Pierre Stassen. Vi får följa det röda äpplet med det karakteristika rödrosa fruktköttet från skärbrädan till pressen, silen och kylen. Och senare även tankarna, där jäsprocessen äger rum.

– Det är här som man skapar och utvecklar nya produkter och testar recept, blandar och buteljerar. Närheten till äpplena i lundarna, det slimmade laboratoriet och fabriken vägg i vägg förenklar hela arbetsprocessen och alla som jobbar här känner sig delaktiga, säger Jean-Pierre som i allra högsta grad är med när alla äpplen blir till cider.

Nu har vi svenskar fått lära känna den rosa rosécidern, men Stassen har gjort mycket mer än så genom åren. Redan 1986 var Jean-Pierre Stassen den som skapade det första smaksatta cidersortimentet för den europeiska marknaden, vilket både gav klirr i kassan och höjde statusen på varumärket. Några år senare var Jean-Pierre först med att utveckla den första avalkoholiserade cidern och utvecklingen bara fortsätter med hjälp av företagets team av experter och eldsjälar.

På fabriksområdet ligger ett nybyggt Cider Education Center, där man kan ha grupper av besökare som får testa sina äppelkunskaper och prova olika sorters frukt och fruktjuicer. Och testar äpplen är just vad vi gör. Vi doftar, tuggar, klämmer och går över till juicerna där smakskillnaderna är enorma! Från det sura, lite bittra, till sött, moget och fylligt. Vi gör våra egna blandningar och man känner sig inte långt från en vinprovning.

Med häst och vagn i äppelodlingarna

Efter laboratoriebesöket blir vi hämtade av häst och vagn (!) och får en helt fantastisk tur rätt ut i äppelodlingarna. De röda äpplena, som man gör rosécider av, är redan handplockade och på väg att bli cider. Det röda fruktköttets egenskaper påminner om röda druvor, med smak av röda bär och härliga tanniner. Man höll på med tusen korsningar i sex år innan de perfekta röda äppelträden valdes ut och planterades i äppellundarna, får vi veta. Andra äpplen finns det fortfarande mängder av under vårt besök, men de håller på att samlas in.

– Hör ni? Det är en maskin igång här i närheten. Om ni skyndar er kan ni få lite fina bilder, säger Jean-Pierre och springer obehindrat på fallfrukten mellan trädraderna. Vi andra har svårt att hänga med.

Man kör med maskiner som skakar ner äpplena från träden och därefter puttas de in mot mitten av trädgångarna, där de slungas upp från marken med dammsugarliknande munstycken och samlas i behållaren bak på fordonet. Vi har utan att överdriva hamnat mitt i äppelskörden.

Vi bjuds på en lättare lunch och cider, förstås, som dukats upp under bar himmel i äppellunden. Ordet magiskt ska inte missbrukas, men det känns som att vara aktörer i någon vacker reklamfilm. Alla imponerande, grönskande vingårdar man har sett får lätt visuell konkurrens – av odlade äpplen.

Kungen av Aubel

Dag två i Stassen-land bjuder på rundvandring i själva fabriken, där den pressade äppeljuicen fermenteras med en jäststam från Champagne-regionen. Juicen ska därefter lagras, jäsa och förvaras vid en temperatur som ligger mellan tolv och 20 grader. Slutligen kyls den ner till källartemperatur. När cidern är klar lagras den, skyddad från ljus i en konstant temperatur av 15 grader, tills det är dags för buteljering i glasflaskor – med champagnekork.

– Ni måste hinna med en promenad i byn också innan ni åker härifrån, säger Jean-Pierre. Och handla med er lite goda ostar och choklad när ni ändå är i Belgien. Vill ni köpa vin och cider ligger ”Stassen Vin et Cie” mitt på torget.

Jean-Pierre Stassen säger det inte själv, men efter bara ett par dagars vistelse i trakten förstår man att han är lite av ”kungen av Aubel”. Hans släktnamn har verkligen satt Aubel och Liègedalen på kartan och vi svenskar kommer garanterat att få se mer av Stassens bubblande sortiment. Ciderrevolutionen har bara börjat.

Text: Marie Arpnäs

1 kommentar
  1. Si där ja !
    Den här cidern får det bara att vattnas i munnen på mig.
    Och festlig är den vid alla tillfällen.

    Heja Vin -s/c -ider- och och Heineken Cider!

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.