Dušan Jelić gör allt med passion. Som vinentreprenör har han gjort en resa från ett krigshärjat hemland till Sydafrika och tillbaka för att sprida sin passion för vinerna på Balkan.
Balkans viner är på frammarsch. Vinregionen har ett tungt historiskt bagage av kommunistisk massproduktion och ett bittert krig att skaka av sig. Men det är inget som bekymrar Serbiens nya vinentreprenörer. Dušan Jelić har gjort sin “vinresa” från forna Jugoslavien, till Sydafrika och tillbaka till Balkan. Han ser likheter mellan Sydafrikas vinsuccé efter apartheid och det som nu händer på Balkan – 15 år efter krigsslutet.
– Allt jag gör, det gör jag med passion. Det gäller både mitt intresse för vin och engagemanget att sprida min kunskap. Så när Bosnienkriget bröt ut och jag blev inkallad i armén flydde jag till Sydafrika. Jag kunde ju inte kriga och döda med passion. Men nu är jag tillbaka för att sprida min passion för vinerna på Balkan.
Dušan Jelić är en annorlunda serb. Det faktum att han inte var en del av kriget på 1990-talet har format honom.
– Så som jag ser det har vin varken nationalitet eller etnicitet. Det är inte viktigt i den berättelse om regionens vin som jag vill berätta. Att jag inte varit delaktig i konflikten gör mitt arbete mycket lättare, jag är välkommen och accepterad av alla.
Idag driver Dušan vinsajten Wines of Balkans som också finns på Facebook, Twitter och Pinterest.
– Det gäller att synas och höras – att dela med sig av engagemanget. För mig är det på liv och död, säger Dušan och skrattar.
Jag träffar Dušan Jelić i Kopanoik i södra Serbien, under den årliga vinfestivalen i slutet av mars. Just här, på 1 700 meters höjd, växer inga druvor. Men en timmes bilresa ned för berget ligger Župa-dalen – ett av världens äldsta vinområden med tusenåriga traditioner av vinproduktion.
– Det är en exemplariskt område för vinodling, hävdar Dušan.
Dalen skyddas från extremt väder av de omgivande bergen vilket ger området ett exemplariskt mikroklimat. På sommaren stiger temperaturen till omkring 35 grader under dagen. Under natten sveper kall luft ner från bergssidorna och druvorna kyls av.
I Župa odlas Serbiens äldsta druvsort, den för landet unika Prokupac, som traditionellt förädlas till ett medelfylligt rött vin. Men de senaste åren har flera mindre vinproducenter, bland annat Ivanovic och Spasic, börjat göra fylliga viner på Prokupac.
– Prokupac-vin med lite “power”, som passar till kött och ost. Det öppnar för ett större intresse internationellt, tror Dušan.
Vad gör Prokupac speciell?
– Druvan har överlevt i århundraden. Det betyder att folk har uppskattat den. Jag ser det som ett tecken på kvalitet, säger Dušan.
Liknar den någon annan druvsort?
– Just den frågan ställde jag nyligen själv till en bekant i branschen, den amerikanske vinbloggaren Jamie Good. Han sa att han kunde skönja argentinsk Malbec, men att Prokupac i övrigt är helt unik, vilket jag ser som en styrka. Våra ursprungliga Serbiska druvor gör vårt vin intressant, säger Dušan.
En månad före utbrottet av Bosnienkriget, våren 1992, lämnade Dušan Balkan med en enkel biljett till Sydafrika.
– När jag kom till Johannesburg var det fortfarande apartheid och jag kunde se med egna ögon hur systemet bröts ner. Jag lärde mig zulu-språket och många vita sydafrikaner chockerades över att jag umgicks med svarta vänner, säger Dušan.
I början av 90-talet var Sydafrika som vinexportör bara i sin linda, mycket på grund av omvärldens handelsbojkotter. Men förändringen lät inte vänta på sig efter avskaffandet av apartheid. Snart kunde hela världen köpa vin från det tidigare slutna Sydafrika. Och Dušan var personligen med och påverkade förändringarna genom att delta i det sydafrikanska allmänna valet 1994.
I Serbien har utvecklingen av vinexporten efter krigsslutet inte gått lika snabbt som för Sydafrika efter apartheid. Delvis på grund av den dåliga ekonomiska utvecklingen i Serbien. Historiskt har massproduktionen av enkla viner under kommunisttiden i forna Jugoslavien slagit undan benen för kvalitetsvinerna. Men de senaste åren har Serbiska viner börjar vinna medaljer och internationella utmärkeler.
Zvonko Bogdan är en av de mest uppmärksammade Serbiska vinhusen, vars vin “Cuvée no. 1” förra året fick utmärkelsen “Wine of the Year” vid Copenhagen Food Fair. Vinet har tidigare fått utmärkelser i såväl Europa, som USA och Japan. Andra viodlare som vinner terräng internationellt är bland andra Aleksandrović, Radovanović och Kovacević.
Vilka är de största skillnaderna mellan Balkan och Sydafrika som vinregioner?
– På Balkan finns det väldigt många typer av druvor. En del är helt unika för det område där de odlas. Jag tycker det gör Balkan mycket rikare som vinregion än Sydafrika. Å andra sidan har Sydafrikas vintillverkare länge haft mer pengar och tekniska resurser, säger Dušan.
Men Serbien och Balkan håller på att komma ikapp de mer etablerade vinregionerna. Unga serber utbildar sig till vinmakare och på högskolornas turismprogram satsar man på kurser i vinturism.
– Jag funderade länge innan jag bestämde mig för att använda begrepper “Balkan” i namnet för min vinsajt. “Balkan” ger för många negativa associationer. Men samtidigt är det ett välkänt begrepp som alla känner till, säger Dušan.
Det svårt att tro att någon skulle associera Zupa-dalens böljande landskap med något negativt. Små gårdar och hus är utspridda bland kullarna. Ett lapptäcke av vinodlingar, åkrar och betesmarker omger byarna. Det är brokigt och pittoreskt. Efter ett besök hos ett antal vinproducenter och en grandios serbisk måltid hos vinodlaren Ivanovic är jag övertygad om det Serbiska vinets potental. Inte bara för att jag tycker om smakerna, utan för att människorna jag möter är så genuint engagerade, och samtidigt medvetna om att konkurrensen utanför Župa-dalen är stenhård.
– Vi uppfattas ännu inte som en enhetlig vinregion. Det finns de som samarbetar, men i Zupa krävs det investeringar för att områdets kvalitetsviner ska nå ut, säger Dušan. Min dröm är att samla alla vinodlare i landet, i hela regionen, och presentera oss för omvärlden som ett nytt och unikt vinområde.
Fakta Župa:
Totalt 2 500 hektar vinodlingar.
Området är känt för sina unika och typiskt serbiska druvor, bland annat Tamjanika och Prokupac.
Omnämnd som vinregion i skrift av Hertig Nemanja år 1196. Vintraditonen är dock mycket äldre än så. Kelter, romare och turkar är några av de kulturer som hyllat Župas viner genom historien.
I Jugoslavien, under kommunisttiden, etablerades företagen Vino Župa och Rubin. De har historiskt producerat billiga och enkla viner
Under hösten anordnas årligen en tre dagars skördefest in Aleksandrovac med den traditionella “vingatan” och en vinfontän på stadens stora torg.
Centralorten Aleksandrovać ligger cirka 3 timmars bilväg söder om Belgrad.
Tre spännande vinregioner i Serbien
Šumadija i centrala Serbien. Området är stort och flera vinproducenter har gått samman för att nå ut internationellt. Bland andra Radovanovic, Alexandrovic.
Subotica. Serbiens norra del. Zvonko Bogdan är en av regionens framstående producenter med flera internationella utmärkelser. Bland annat “Wine of the Year” vid Copenhagen Food Fair för “Cuvée no. 1”.
Fruška Gora är känt för sina riesling. Det är en multietnisk del av landet med en stor mix av mat och kultur. En romersk ståthållare “probor” introducerade vin i Fruška Gora långt innan Frankrike, Spanien och Italien blev stora vinländer.
Serbien har en stor variation av olika sorters druvor. Förutom de inhemska sorterna så odlas mycket Riesling, Chardonnay och Cabernet Sauvignon, Muscat med flera.
Ta sig hit:
Direktflyg till Belgrad från Stockholm och Malmö med Wizz Air från cirka 1 000 kr t/r.
Direkt från Stockholm med Air Serbia från cirka 1 500 kr t/r.
Hyrbil (Budget, Hertz, Sixt) en vecka från cirka 1 200 kr.
Av (text och foto) Johan Söderlund
Läs även:
Sydafrika – njut av lugnet i Tulbaghdalen
Upplev Long Island – New Yorks Bordeaux
Kampanien: Livsnjutarnas paradis och en italiensk vinpärla
Inlägget Balkan – en vinregion på frammarsch dök först upp på World of Wine.