På Balkanhalvön finns en rik historia tillsammans med en varierande geografi, och Balkan har sedan länge varit en betydande aktör inom vinproduktion. Från antikens vinodlingar till dagens moderna vingårdar har regionen genomgått en imponerande utveckling.
Balkans vinodlingshistoria sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan under stenåldern tros vildvuxna druvor ha använts som föda i regionen, och med karavaner från Anatolien spreds vin till områden som dagens Serbien. Romarna lade grunden för vinodlingen i hela Europa, inklusive Balkan, genom att klassificera druvor, förbättra odlingsmetoder och dokumentera vinets egenskaper. Under romartiden blomstrade vinhandeln, men kejsar Domitianus förbjöd vinproduktion i provinser utanför Italien. Det var först under kejsar Probus som vinodlingen fick nytt liv, och hans soldater planterade vingårdar i Pannonien och Moesia, vilket lade grunden för framtida vinregioner.
Under medeltiden, när slaviska stammar etablerade sig på Balkan och konverterade till kristendomen, blev vin en viktig symbol inom kyrkan. Kloster och adelsfamiljer drev vinproduktionen, och vingårdar odlades på marker kallade ”metoh”. Vin hade både religiös och ekonomisk betydelse, och kungar som Stefan Nemanja och kejsar Dušan reglerade vinodling och skyddade geografiska ursprungsbeteckningar. Kejsar Dušan införde även lagar för att garantera vinkvalitet. Regionen Kosovo-Metohija blev ett centrum för vinframställning, medan andra viktiga vinområden etablerades i Župa och Smederevo.
Osmanska rikets expansion på Balkan innebar en nedgång för vinproduktionen, då islam förbjöd alkoholkonsumtion. Turkarna förstörde många vingårdar, och druvor odlades främst som frukt. Samtidigt introducerades nya grödor, såsom plommon, vilket lade grunden för den serbiska slivovican. Under habsburgskt styre på 1700-talet skedde en vinåterhämtning i regioner som Srem och Banat. Vin blev även ett politiskt verktyg, där lokala biskopar använde kvalitetsviner som gåvor för att få fördelar vid hovet i Wien. På 1800-talet växte Balkans vinproduktion, men vinlusen Phylloxera förstörde stora odlingar. Räddningen blev ympning av europeiska druvor på amerikanska rotstockar, och många nya druvsorter etablerades.
Under Jugoslavien prioriterades bulkvin framför kvalitet. Staten nationaliserade vingårdar och vinodlare tvingades sälja till stora vinhus. Först under 1990-talet skedde en vinrenässans med små privata producenter och internationella druvsorter. Idag växer vinindustrin i hela Balkan, med ökat fokus på både internationella och inhemska sorter, såsom prokupac och tamjanika i Serbien, vranac i Montenegro och graševina i Kroatien.
Vinregioner på Balkan
Idag är Balkan hem för många unika vinregioner, från Kroatiens kustnära Dalmatien till Serbiens fruktbara Sumadija och Nordmakedoniens varma Tikveš. Klimatet varierar från kontinentalt till medelhavsinfluerat, vilket möjliggör en mångfald av druvsorter. Särskilt viktig är Fruška Gora i Serbien, en av regionens äldsta vinområden, och Istrien i Kroatien, som ofta jämförs med Toscana.
Slovenien: Landet har tre huvudsakliga vinregioner: Primorska, Posavje och Podravje. Primorska, belägen längs Adriatiska havet, har ett medelhavsklimat och producerar viner från druvor som refosco och rebula. Posavje är känt för det syrliga rosévinet cviček, medan Podravje i nordost fokuserar på vita viner från druvor som laški rizling och gewürztraminer.
Kroatien: Kroatien har en lång vintradition med flera vinregioner, inklusive Istrien, Dalmatien och Slavonien. Landet är känt för druvan crljenak, som internationellt är känd som zinfandel eller primitivo.
Serbien: Med cirka 22 000 hektar vinodlingar är Serbien en betydande vinproducent på Balkan. De främsta vinregionerna ligger kring floderna Donau och Morava. Lokala druvor som prokupac och smederevka dominerar, men internationella sorter som cabernet sauvignon och merlot odlas också. Regionen Fruška Gora är särskilt känd för dessertvinet Bermet.
Montenegro: Trots storleken har Montenegro en blomstrande vinindustri, särskilt känd för den blå druvan vranac. Vinodlingarna är ofta terrasserade och vetter mot Shkodërsjön, vilket ger unika mikroklimat för vinproduktion.
Nordmakedonien: Landet har tre huvudsakliga vinregioner: Povardarie, Pcinja-Osogovo och Pelagonija-Polog. Röda viner dominerar, särskilt från druvor som vranac och kratosija. Internationella sorter som cabernet sauvignon och merlot är också vanliga.
Bulgarien: Bulgarien har fem vinregioner: Donauslätten, Trakien, Svartahavsregionen, Sub-Balkan och Melnik-regionen. Landet är känt för sina inhemska druvor som mavrud, melnik och gamza, samt internationella sorter som cabernet sauvignon och merlot.
Balkan har ett flertal inhemska druvsorter
Vranac: En blå druva som odlas främst i Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Viner på vranac är kända för sin mörka färg, höga tanniner och smakprofiler med inslag av mörka bär och kryddor.
Prokupac: En serbisk blå druva som används både ensam och i blandningar. Vinerna är ofta fruktiga med mjuka tanniner och toner av röda bär.
Mavrud: En bulgarisk blå druva som ger djupa, kryddiga viner med smaker av björnbär och plommon.
Žilavka: En grön druva från Bosnien och Hercegovina som producerar friska, aromatiska vita viner.
Smederevka: En grön druva som odlas i Serbien och Nordmakedonien, känd för att ge lätta, friska vita viner.
Plavac Mali: Släkt med Zinfandel och grundpelaren i Dalmatisk vinproduktion.
Tamjanika: En aromatisk vit druva med toner av muskat och citrus.
Graševina (Kroatien, Serbien) – En av regionens mest odlade vita druvor, frisk och mineralrik.
Utveckling och framtid
Efter perioder av politisk och ekonomisk instabilitet har Balkans vinindustri verklige sett en renässans. Investeringar i modern vinmakningsteknik, utbildning av unga vinmakare och en återgång till kvalitetsfokus har lett till flera erkännanden. Och intresset har ökat markant, särskilt i Västeuropa och USA. Kroatien och Slovenien har lyckats positionera sig på den internationella marknaden, medan Serbien och Nordmakedonien sakta vinner mark med sina unika druvor och terroirdrivna viner. Särskilt naturvinsrörelsen har gett nytt liv åt traditionella metoder som amforajäsning och lång skalkontakt. Viner från producenter som Zvonko Bogdan i Serbien och Villa Melnik i Bulgarien har vunnit priser och uppmärksamhet på den globala marknaden.
Även Sverige har på senare år blivit en växande marknad, med en stigande efterfrågan på både naturviner och klassiska traditionella sorter. Systembolaget har utökat sitt utbud, där Prokupac, Vranac och Plavac Mali numera finns i hyllorna. Vinbarer och restauranger har också börjat lyfta fram balkanska viner som ett spännande alternativ till mer etablerade vinregioner.
Sammanfattningsvis kan man säga att med en ökad satsning på kvalitet och hållbarhet ser framtiden ljus ut för balkanska viner. Många småproducenter experimenterar med ekologisk odling och låga svavelhalter, vilket ligger i linje med globala vintrender. Regionens rika historia, kombinerad med ett nytänkande vinmakeri, gör att Balkan kan bli en av de mest spännande vinregionerna i Europa under de kommande decennierna.