Chardonnay – en grön druva och de vita vinernas primadonna. Den trivs väldigt bra på ekfat – med de karaktäristiska smaker som hör till. Det passar ju inte alla, men då finns alternativ. Och alla som sett Bridget Jones dagbok vet att det är Chardonnay man bäst dränker sina sorger med.
⇒ [Schardonä]
Chardonnay i nosen och gommen:
Chardonnay påminner om gula och gröna äpplen, citrus, örter, carambola, ananas, mango, vanilj och smör. Viner lagrade på ekfat ger mer av det senare och fylligare viner. Viner lagrade i ståltank ger mer av det förra och dessa Chardonnayer blir också lättare i kroppen.
Chardonnays smakprofil:
Chardonnay är ett torrt och medelfylligt vin med få tanniner och medelhög syra. Alkoholhalten är 13,5-15%.
Chardonnay serverat enligt konstens alla regler:
Servera ditt Chardonnay mellan 7-12°. Dekantera ej! Servera i kupade vitvinsglas som behåller aromerna.
Chardonnay passar till:
Bannlys kryddiga och smakrika rätter från matbordet när du ska korka upp en Chardonnay. Satsa i stället på gräddrika och smöriga smaker och texturer. Ett glas Chardonnay är påbjudet till hummer! Inte minst de krispiga, mineraliska viner som inte lagrats på ek passar superbra till fisk och skaldjur: ostron, sushi, sauterad fisk, patéer, ugnsbakad eller grillad kyckling, vegetarisk risotto eller moules frites.
Men ett kraftigare, ekfatslagrat Chardonnay kan funka fint till krabbkaka, musslor, hälleflundra eller till och med fläskfilé med äpplen. Grillade fisk– och kötträtter kan också funka. En lax i folie på grillen till är grymma bananer! Gärna med smörsås till.
Om du bjuder på vegetariskt passar mäktigare grönsaker som majs, pumpa eller squash. Missa inte heller att para ihop ditt ekfatslagrade Chardonnay med svamp. Chardonnay är ett vitt vin som funkar toppen för vegetarianer!
Chardonnay gifter sig också mycket väl med Brieostar.
Chardonnays smeknamn:
Chardonnay är en superstjärna i vinvärlden och då får man automatiskt också ett lättsamt och förkortat smeknamn. I detta fall: Chard. Ursprungligen betyder namnet, som kommer från byn Chardonnay, ”en plats täckt av tistlar”. Ett udda namn för ett så tillgängligt vin, kan man tänka.
Det finns också en massa regionala och lokala namn, men de flesta används inte längre eftersom Chardonnay är så berömt. Ibland kallas det dock Chablis, på grund av att det är så förknippat med den regionen. I tyskspråkiga länder kan Weissburgunder eller Feinburgunder ibland förekomma, även om dessa och liknande namn vanligen avser Pinot Noir.
Chardonnay odlas i:
I Frankrike är Chardonnay, kanske något förvånande, bara den näst mest odlade vita druvan efter den för de flesta betydligt mer okända Ugni Blanc (mer känd under dess italienska namn Trebbiano). Chardonnay odlas främst i Bourgogne, och mest i distriktet Chablis, samt i Champagne. Den är stor också i USA, mest i Kalifornien, Australien och Nya Zeeland, Italien och Sydafrika. Den är också stor i Rumänien, Bulgarien och i argentinska Ucodalen.
Chardonnays ursprung:
Chardonnays födelseort har orsakat många kontroverser och bråk genom åren. Nästan alla har velat göra anspråk på denna superstjärna. Men DNA-forskning har numera slagit fast att den även tidigare dominerande teorin stämmer: Chardonnays moderplanta är Pinot Noir. Pappan heter Gouais Blanc eller Heunisch på tyska. Pinot Noir har i århundraden växt i samma regioner i Frankrike som Chardonnay. Chardonnay kommer sannolikt från Bourgogne och tar sitt namn efter en by i Mâcconais.
Att lagra Chardonnay:
Chardonnay kan lagras i 5-10 år i vinkällare.
Skoj om Chardonnay:
Om du dricker skumpa från Champagne och det står ”Blanc de Blancs” på etiketten kan du vara så gott som säker på att det rör sig om 100 procent Chardonnay! Chardonnay är den stora spelaren i Champagneregionen. Kanske var det också därför en rollfigur i den brittiska serien ”Footballer’s Wifes”, om fotbollsstjärnors lyxhustrur, fick namnet Chardonnay Lane-Pascoe. Fotbollshustrun Chardonnay i teveserien startade i sin tur en namntrend bland nyfödda brittiska bebisar efter millennieskiftet.
Mest poppis – men inte störst
Trots att Chardonnay är de vita vinernas oomstridda kung och superstjärna är druvan faktiskt inte den mest odlade bland de gröna druvor som används i vitvinsproduktion. Den hedrande förstaplatsen går i stället, mycket oväntat, till doldisen Airén, som säkert är helt okänd för de flesta vindrickare.
Men med sina 210 000 hektar i odlingsyta världen över klockar Chardonnay ändå in som en av de mest odlade druvorna globalt sett. Chardonnay är känd för att vara lättodlad och anpassningsbar till olika klimat och jordmåner. Den uppskattas bland vinmakare för dess formbarhet – den suger upp terroir och klimat på den plats där den odlas.
Amour 1: Chablis och Chardonnay
Sommelierer berättar ibland med ett förnumstigt leende att restauranggäster suckat om att de inte gillar Chardonnay – och således i stället beställt ett glas Chablis. I själva verket är det precis samma sak! I Bourgognedistriktet Chablis odlas nästan uteslutande druvan Chardonnay och de båda vinbegreppen är synonymer för ett och samma vin (Chardonnay är alltså druvan och Chablis regionen, men båda är namn på vin gjort på nämnda druva).
Chardonnay är, enligt franska vinlagar, den enda tillåtna druvan i det vin som kallas Chablis. Men lokalt kallas druvan ibland också Beaunois.
Chablis anses vara den renaste Chardonnayen.
Chablis ligger i nordligaste delen av Bourgogne och det svala klimatet här längs med de branta backarna ner mot floden Serein ger druvan utmärkta förutsättningar, liksom ler– och kalkstensjorden. Här blir vinerna fruktiga, krispiga och texturerade efter att ha lagrats i ståltank för att bevara renheten. Till skillnad från viner på samma druva från varmare klimat beskrivs ett Chardonnay från Chablis aldrig som tropiskt, runt eller med ekfatskaraktär. Så kanske har de restauranggäster som förkastar Chardonnay, men älskar Chablis ändå en poäng. Man skulle nästan kunna tro att det rör sig om olika druvor.
Amour 2: Champagne och Chardonnay
I Champagne förekommer i princip tre druvsorter: Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Det kan komma som en överraskning för vissa att röda viner används i Champagne, men så är det alltså. Om den ädla drycken enbart är gjord på gröna Chardonnay-druvor heter den ”Blanc de Blancs” – ”vit av vita”. Det finns fler gröna druvor som är tillåtna – Arbane, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris – men dessa utgör tillsammans mindre än 0,3 procent av den totala odlingsytan. Chardonnay tar mer än hundra gånger så mycket plats i anspråk: 30 procent av den totala ytan.
Med lägre genomsnittstemperaturer i Champagne får Chardonnaydruvorna högre syra som bidrar till att konservera strukturen på skumpan under dess långa livscykel. Chardonnay i Champagne har lägre mognadsgrad och blir därmed inte särskilt fruktig, men jästlagringen ger vinet lite av dess karaktäristiskt smöriga och nötiga egenskaper.
Chardonnay i varmare klimat
Till och med i södra Bourgogne, i Côte de Beaune, är klimatet varmare än i Chablis och redan här får Chardonnay en annan karaktär. Här blir ett Chardonnay kraftigare och får smak av hasselnötter i ett intensivt torrt vin.
I Nya världen växlar Chardonnay mellan smaker som melon, äpple och grapefrukt i något kallare klimat (som exempelvis Nya Zeelands eller vissa chilenska regioner) och den mer tropiska stilen med smak av persika, mango, lime och ananas.
Bridget Jones sorger
I ”Bridget Jones dagbok” har den något desperata singelkvinnan i 30-årsåldern för vana att dränka sina sorger med ett glas Chardonnay när någon i den långa raden av misslyckade romanser avverkats. Hon tar till flaskan så ofta att hon av den brittiske vinkännaren Oz Clarke beskyllts för att på egen hand ha orsakat ett kraftigt försäljningstapp bland brittiska vinkonsumenter. 2008 såldes 200 000 färre flaskor än föregående år vilket gav ett tapp på tre procent. Och Clarke myntade begreppet Bridget Jones-effekten.
Kanske har hon helt sonika gett Chardonnay ett melankoliskt rykte? Ett typiskt dagboksinlägg lyder:
”Kära dagbok, jag har misslyckats igen. Jag har hällt upp ett enormt glas Chardonnay och jag ska nu stoppa in mitt huvud i ugnen.”
Det gör hon inte. Stoppar in huvudet i ugnen alltså. Däremot sätter hon på låten ”All by myself”.
Men visst finns det något lite sexigt i begreppet ”cougar juice”, eller ”pumasaft”, som Chardonnay också kallas bland kvinnor som likt Bridget Jones trånar efter heta män? Det låter oss förstå att ett glas pumajuice lika gärna kan funka som bränsle i jakten på villebråd som tröst efter att man trots allt inte fått något napp.