Grisar bidrar till ett minskat svinn

Det har börjat snurra en julfilm i digitala kanaler som visar ett annorlunda, men hjärtligt och familjärt julfirande 2020. Vi träffas utomhus, vi kramas inte och vi håller avstånd, men en sak är precis sig lik. Vi äter julskinka med glädje, en gnutta nostalgi och stort välbehag! Den populära skinkan är här för att stanna – året runt. Inte minst om du frågar Sveriges Grisföretagare. Och grisar bidrar till ett minskat svinn! 

Det är ingen slump att nämnda julfilm, med konceptnamnet SweDish Pork, lanserades en adventshelg. Sveriges Grisföretagare har initierat en undersökning gällande svenskar och vår konsumtion av julskinka. Den visade, inte helt överraskande, att hela 83 procent av befolkningen äter skinka kring jul. Nästan samtliga är rörande överens om att julhelgens första skinkmacka är den godaste. 

Jeanette Elander är grisbonde och ordförande i Sveriges Grisföretagare. Hon är en av initiativtagarna till SweDish Pork, som inte bara riktar in sig på julen och skinkan på julbordet. 

– 2018 tog vi i branschorganisationen Sveriges Grisföretagare ett beslut om att öka marknadsföringen av svenskt griskött. Vi gjorde en marknadsundersökning för att veta vad svenskarna egentligen kan om svenskt griskött, och det visade sig att de unga, medvetna konsumenterna är de som har minst kunskaper, säger Jeanette Elander. 

Grisar minskar matsvinnet 

Sveriges grisar har en hög hälsostatus tack vare ett smittförebyggande arbete inom näringen under lång tid. Och tittar man på antibiotikaanvändningen inom djuruppfödning ligger Sverige lägst i EU. Svenska grisar får dessutom behålla sin knorr vilket är ovanligt i många andra EU-länder på grund av att miljön där är bristfällig.

– Vi tycker det är viktigt att upplysa och informera om vårt hållbara svenska lantbruk. Vilket kretslopp det är från början till slut och hur allt hänger ihop. 

Jeanette säger att ett vanligt missförstånd är att djuren, i det här fallet grisarna, äter det som vi människor egentligen skulle kunna äta direkt. Sveriges jordar och klimat lämpar sig väl för odling av spannmål. Spannmålets kvalitet påverkas av skördetidpunkt som är beroende av vädret och det kan vi omöjligt påverka. Grisarna äter framförallt det spannmål som inte klarar kvalitetskraven för humankonsumtion som till exempel vete med fel falltal för bakning, korn med fel proteinhalt för att brygga öl av eller grynhavre med fel färg. Dessutom äter de vegetabiliska rester och biprodukter från livsmedelsproduktionen som exempelvis vassle, brödrester och öljäst. 

Grisar bidrar till ett minskat svinn

– Alla känner inte till hur våra grisar bidrar till ett minskat svinn och hur klimatsmart grisuppfödningen i Sverige är. Det finns färska siffror som visar att svensk grisnäring under de senaste 15 åren har lyckats minska klimatavtrycket med ungefär 20 procent. Och det beror främst på vår goda djurhälsa, en effektivare produktion och användning av vegetabiliska rester och biprodukter från svensk livsmedelsproduktion i grisarnas foder. 

Konceptet SweDish Pork lanserades i somras i syfte att få fler unga att, när de väljer kött, välja svenskt griskött, och kommunikationen ska både öka kunskapsnivån och inspirera. 

– Om djurproduktionen minskar har vi inga djur som tar vara på spillet, som äter upp vegetabiliska livsmedelsrester av god kvalitet. En ytterligare positiv sak är att grisarnas gödsel ger näring till våra jordar och odlingar. Från gödseln kan vi även producera biogas som ersätter fossilt bränsle. De svenska grisarna är betydelsefulla i ett fungerande kretslopp. 

– Nu utgör de svenska grisarna bara en procent av EUs alla grisar men numera kommer många från andra länder hit för att se hur vi lyckas föda upp så friska och välskötta grisar i Sverige, vilket till stor del beror på en lång tradition av förebyggande hälsoarbete. Djurbönder och veterinärer hjälps åt för djurens bästa, och i slutändan även köttets, så att vi uppmärksammas av andra länder är ett kvitto på att vi har gjort – och gör – något rätt. 

Svenskt kött på tallriken

Jeanette berättar att i handeln har den svenska andelen av totalen ökat, det vill säga vi väljer i allt större utsträckning svenskt kött när vi handlar. Coronapandemin har dessutom fått fler svenskar att laga mer mat hemma. 

– Äter du på restaurang frågar du sällan var köttet kommer från. När du lagar maten själv däremot gör du ett aktivt val vid kötthyllorna, och då blir det ofta svenskt.

Grisen har också en viktig plats i vår svenska historia. Inte minst kring julen, då grisen slaktades och användes som påfyllning till den övriga kosten. Potatisskal och övriga rester under året, dåtidens matsvinn, blev grisföda och när den maten började tryta i slutet av året gick grisarna till slakt. Potatis och fläsk mättade sedan hela familjer under vinterhalvåret. 

Om vi återkommer till den aktuella julskinkan är Jeanette och hennes branschkollegor väldigt nöjda med julfilmen från SweDish Pork. 

– Den känns väldigt aktuell i tiden och fångar känslan nu. Hur firar man jul under en pandemi? Ska man ses ute eller inne? Hur kan flera generationer ses som förut, men ändå inte alls som vanligt? Och huvudrollen i filmen spelas av julskinkan, som vi vet är väldigt viktig för många svenskar. Och som kommer att vara med på bordet även i år. 

Filmen riktar sig främst till den yngre generation, den som ännu inte har så mycket kunskaper om svenskt griskött och som tror att gris inte är lika hälsosamt och hållbart som annat kött. Men ju fler som får upp ögonen för det klimatsmarta och nyttiga svenska grisköttet desto gladare blir Sveriges grisbönder. 

– Generellt är intresset stort för vårt svenska lantbruk och matproduktion, och med ökad kunskap kan vi komma ännu längre. Det är ju inte för intet som man säger att ”alla behöver en bonde minst tre gånger om dagen”, säger Jeanette Elander och skrattar. 

Text: Marie Arpnäs 

 

Vinsiders vintips 

Edouard Delaunay Septembre Pinot Noir, 2018

Pris 169 kronor, art.nr 76812

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.