Riesling druvan – Nu och resten av året

Riesling – en älskad druva

Riesling är en självklar favorit bland vita viner, inte minst i Sverige. En av anledningarna är vinets mångsidighet. Du kan hitta allt från spannet supertorra till halvtorra drycker, som dessutom passar till de flesta maträtter, och den hyllade riesling druvan firas med en egen vecka – Riesling Week 2020, den 24 till 30 augusti. 

Hela världen älskar Riesling druvan och vi svenskar är inget undantag. Hela tretton länder väljer att fokusera på den populära druvan under Riesling Week och hyllningsveckan äger rum vid olika tillfällen för att passa de lokala marknaderna och målgrupperna. Vissa länder väljer att göra Riesling Week till Riesling Months, men här hemma firas druvan och vinerna den sista veckan i augusti. Hur man firar är upp till var och en, men vill man stötta sin lokala restaurang eller vinbar finns det många spännande erbjudanden och menyer – med vinfokus – att välja bland på många ställen runt om i landet. 

Riesling world wide

Många förknippar Riesling med Tyskland och Frankrike, framför allt Alsace. På listan över ”duktiga Riesling-makare” hittar vi även Österrike samt Nya Zeeland och Australien. Mer än hälften av världens odlingar av den här druvan finns i Tyskland och en bidragande orsak till det är det svala klimatet. En Riesling-druva mognar visserligen tidigt i ett varmt klimat, men når sin fulla potential när den får lite längre tid på sig. Druvplantan är tålig och man kan skörda vindruvor så sent som i november, december. 

En del uppfattar Riesling-viner som söta, och blickar man bakåt i tiden så var de ofta just det. Europa var generellt kallare förr och de odlade druvorna hann aldrig mogna riktigt, vilket lade grunden till ganska sura, gröna och sträva viner. Sura viner var inte särskilt populära, så man löste problemet genom att tillsätta lite socker innan jäsningen. Sött är gott var uppfattningen, även om sötman inte var ”den rätta”. På gott och ont har den globala uppvärmningen eliminerat problemet med omogna druvor.  

En druva med anor

Om vi återkommer till den gröna druvans popularitet är det ett konstaterande att ingen annan druvsort ligger bakom så många olika typer av vin som just Riesling. Av en och samma druvsort kan man skapa allt från riktigt dammtorra till söta – och till och med mousserande viner. Orsaken till det är druvans höga fruktsyra, som i sin tur gör vinerna lämpliga att lagra. Riesling har legat högt på popularitetslistan i sisådär 500 år. Redan på 1500-talet ansågs druvan vara Tysklands   kvalitetsmässigt främsta druvsort, och då var även Alsace inkluderat. Renodlade Riesling-vingårdar började dock inte dyka upp förrän ett par hundra år senare.   

Om man ber någon att lämna ett signalement på ett Riesling-vin brukar det oftast innehålla uppenbara kännetecken som fruktig, frisk och blommig doft, smaker av citrus, äpple, päron, honung samt troligen persika, och den genomgående skarpa syran ger vinet fräschör, även i de sötare sorterna. I lagrade, lite mörkare viner, kan man även finna toner av petroleum. Var i världen druvan odlas har betydelse för slutresultatet. Kommer vinet från de kyligare odlingarna är aromerna syrliga, tänk citrus och gröna äpplen. I franska Alsace och vissa delar av Österrike hittar man stenfrukter som persika i flaskan, medan varma Australien gör Riesling med mer utvecklade toner av lime. 

Riesling på Titanic

Att trender kommer och trender går gäller även druvor och vin. Riesling har upplevt både toppar och dalar sedan begynnelsen. De tyska vinerna jämfördes på 1800-talet med de röda Bordeaux-vinerna och på välkända Titanic ska vinlistan ha bestått av lika delar tyska Riesling-viner och ”hyfsat bra viner” från Champagne, Bordeaux och Madeira. Sedan kom de båda världskrigen, som inte direkt gynnade konsumtionen av tyska viner. En sämre ekonomi ledde i sin tur till att många vinodlare övergav Riesling till förmån för andra druvor med snabbare, större skördar och därmed större vinster. När vi kommer in på tidigt sjuttiotal handlade det mer om kvantitet än kvalitet och de tidigare nämnda sötade vinerna klev in på marknaden. Men nu har vinden vänt och Riesling skulle lätt kunna tävla om titeln ”världens finaste druvsort”. Mycket tack vare vinrankornas långa livslängd och långsamma mognad, som tidigare legat vinodlarna och vinet i fatet.  

Riesling smakar toppen på sommaren, som nu under Riesling Week, men även på våren, vintern och den murriga hösten. Det vill säga året om. Passar utmärkt som sällskapsvin och torra Riesling-viner vill hemskt gärna också ha sällskap – av god mat. Så omfamna de lite mörkare, svalare dagarna och kvällarna som stundar och njut av torra, halvtorra, söta och mousserande Riesling-viner i glasen!  

Riesling är mångas favoritvin och rekommenderas ofta av vinexperterna

Frågar du en sommelier om tips på vita viner, blir svaret ofta viner av druvan Riesling. Varför rekommenderas så ofta Riesling? Vinerna är ypperliga med en frisk fyllighet som passar utmärkt till många maträtter.

Riesling – från torra till halvtorra

Det finns en uppfattning att Riesling-vinerna är söta. Men det finns alla varianter. Från mycket torra med bara några procent socker till halvtorra. Sötman är sällan tydlig, den döljs av fruktigheten och fylligheten. Gnuttan sötma är av godo – och gör att vinerna passar bra till svårmatchade rätter som lax med umami.

Se fler tips på Riesling till fisk och skaldjur längre ner. 

Riesling druvan skiftar i stil efter land och vindistrikt

De främsta vinerna produceras i de klassiska europeiska vinländerna Frankrike, Tyskland och Österrike. På Systembolaget finns också Riesling från Australien och Nya Zeeland. 

De mest hyllade Riesling-vinerna kommer från:

Riesling från Frankrikes mest ansedda vindistrikt: Alsace.

Riesling från Tysklands mest ansedda vindistrikt: Mosel, Pfalz och Rheingau.

Riesling från Österrikes mest ansedda vindistrikten: Kamptal och Wachau.

Vi finner Riesling lite här och var i världen. I Tyskland finner vi lite drygt hälften av all världens odlingar. Resterande återfinns främst i Österrike, Nya Zeeland, USA och inte minst Alsace, som för övrigt är ett av få ställen som odlar Riesling i Frankrike.

Lätt att känneteckna

Vart man än odlar Riesling så behåller den ändå sina grundkaraktärer och den är ofta lätt att urskilja i viner. Till skillnad från t.ex. Chardonnay så lagras Riesling sällan på ekfat, åtminstone nya sådana. Detta gör att det är lättare att urskilja dessa viner då ek nästan aldrig förekommer och det istället är druvans naturliga karaktärer som lyfts fram. Det sägs att Riesling druvan tydligt visar upp var den har växt någonstans genom att få ovanligt mycket olika nyanser beroende på jordmån och klimat.

Rieslingviner är i regel utmärkta att lagra på flaska. Tack vare dess höga syra och starka essens så kan de fortsätta att utveckla sig i många år. Ett vanligt kännetecken för en lagrad Riesling är att det ofta utvecklas toner av petroleum i vinerna.

Rieslings framgångar inom dessertvin

Riesling anses också vara en mycket bra druva till vinet Eiswein (isvin), vilket är ett slags sötvin där man under produktionen skördar druvorna först när de blivit genomfrysta. Därefter pressar man dem och får då en mycket koncentrerad must tack vare att en del av vattnet är fruset. Det blir fylliga dessertviner som verkligen speglar druvans karaktär. Andra fall av dessertviner förekommer också. Populärt är de så kallade ”botrytisierade” vinerna, alltså de viner som är jästa på druvor som utsatts för ädelröta. Dessa viner kallas ibland även för Trockenbeerenauslese som rätt av betyder ”torkade utvalda bär”. Ädelröta (Botrytis) är en slags svamp som angriper druvorna och äter små hål i dem vilket resulterar i att de torkar ihop. Kvar blir torra druvor som är mycket koncentrerade på socker och essens. Rieslingdruvor som är små och växer i täta klasar är särskilt utsatta för Botrytis.

Beerenauslese är benämningen på ett vin där man noga väljer ut druvor väldigt sent på säsongen så att druvorna ska vara riktigt mogna och söta. Dessa druvor är också utsatta för ädelröta. Vinerna blir fylliga med en stor sötma som syran balanserar upp. Riesling passar väldigt bra att göra dessertviner på då de trots sen mognad innehåller mycket syra. Det gör att vinernas karaktär fortfarande kommer fram och att inte vinerna känns sötsliskiga.

Riesling i tiden

Förr i tiden ansågs tyska Rieslingviner som mycket fina och mätte sig med viner både från Bourgogne och Bordeaux. Men så kom den stora Chardonnay-vågen och slukade nästan hela marknaden. I många år så var vinvärlden besatt av ekfat, något som knappast gynnade Rieslingvinerna. Rieslingviner har dock på nytt återfunnit sin prestige och blivit erkänd som en av de ädlaste druvorna i världen. I Sverige kan man också ana en trend mot vita viner, där Riesling håller lite i rodret. Det ska bli spännande att se hur vinvärlden utvecklar sig under den kommande tiden.

Druvan

Riesling druvan är, med all rätt, en populär druva som också är intressant eftersom den tydligt speglar sin växtplats. Dessutom kan den producera viner i många olika stilar – från snustorrt till sött. De generella kännetecknen är en blommig och fruktig doft, och smaker av päron, citrus, honung och ibland persika. Med ålder kan den utveckla toner av petroleum. Den har också alltid en knivskarp syra som ger fräschör, även i de söta vinerna.

Mosel

Känt för sina branta sluttningar med poröst skiffer. Moselvinerna brukar vanligen beskrivas som de sötaste och lättaste i klassen, men allt fler vinmakare går mot en snustorr och krispig stil. Traditionell Moselriesling känns igen på en ljus färg, massor av blommor och frukt på näsan, regnvåt sten, mineralitet, låg alkohol och en lätt sälta i eftersmaken.

Nahe

Brukar anses som en region i vardande, men som ännu inte riktigt nått de riktiga höjderna kvalitetsmässigt – även om det finns producenter här som producerar några av Tysklands bästa rieslingviner. Vinstilen kan beskrivas som någonstans mitt emellan Mosel och Rheingau.

Några bra producenter: Emrich-Schönleber, Weingut Dönnhoff, Gut Hermannsberg 

Rheingau

En liten – bara tre procent av Tysklands vinareal – men ekonomiskt stark region. Klimatet är torrt och soligt med sydlig exponering. Regionen skyddas också av Taunusbergen i norr och druvorna kan mogna ut ordentligt. Vinerna kännetecknas vanligen av hyfsad kraft, djupare färgintensitet, stramare struktur, mognare frukt och något högre alkohol.

Några bra producenter: Georg Breuer, Kloster Eberbach och Leitz

Rheinhessen

Ligger i ett kuperat landskap söder om floden från Rheingau, med de bästa vingårdarna närmast floden. Var en gång i tiden centrum för vinstilen liebfraumilch men producerar i dag viner i världsklass. Vinerna härifrån liknar Rheingauvinerna – tydlig maskulinitet, djupare färg, mognare frukt och mer alkohol – men något mjukare och mer avrundade.

Pfalz

Den näst största vinregionen i Tyskland, där en fjärdedel av vinarealen består av riesling. Rent geografiskt kan Pfalz ses som en förlängning av Alsace och klimatet här är generellt hyfsat varmt, vilket bidrar till viner med fyllig karaktär och något avrundad syra.

Riesling är en av de mest populära gröna druvorna, och en av de mest mångsidiga – för vilken annan druva kan du utan problem servera genom en hel middagsbjudning? 

SNABBFAKTA: RIESLING

Odlas i: Hela världen, men framför i Tyskland, Frankrike, Österrike, Australien.

Kända distrikt: Alsace, Rheingau, Pfalz, Mosel.

Smak: Från torr till söt. Citrus, gröna äpplen, päron, blommor, honung, mineral. Torkad frukt, gula plommon och petroleum.

 

Text: Marie Arpnäs

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.