Viltkött ger 90 % lägre klimatavtryck

Ny beräkning på viltköttets klimatpåverkan visar att en måltids totala klimatavtryck blir 90 % lägre där proteinet byts ut till viltkött.

I de nya beräkningarna som tagits fram av Svenskt Gårdsvilt har man tittat på de mest populära vardagsrätterna i Sverige, enligt Food & Friends Matrapport 2021, och hur stor skillnaden av klimatpåverkan blir när proteinkällan byts ut mot vildsvinsfärs. Resultatet av mätningarna visar att klimatpåverkan av måltiderna med vildsvinsfärs var 90 % lägre jämfört med andra typiska protein.

– Vår ambition är att inspirera fler att välja viltkött, och genom den här satsningen hoppas vi kunna bidra ytterligare till att hjälpa konsumenterna att lättare göra klimatsmarta och hälsosamma val direkt i butiken, säger Christian Gylche, VD för Svenskt Gårdsvilt.

Svenskt Gårdsvilt, som levererar viltkött till dagligvaruhandeln, har tagit fram beräkningen för att visa på de klimatfördelar som finns med att äta viltkött. Klimatpåverkansberäkningen inkluderar utsläpp från jakten, transport, process och paketering av produkten. 

– Viltkött är den mest naturliga formen av köttproduktion och får dessutom ”grönt” på alla kategorier i WWF:s köttguide – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Nu vill vi göra det ännu enklare för konsumenterna att välja klimatsmart och redovisar därför klimatavtrycket på förpackningen, säger Christian Gylche.

Den första produkten som märks upp är vildsvinsfärs som ingår i Svenskt Gårdsvilts delägare Leif GW Perssons produktlinje GW:s Utvalda. 

– Jag är jägare och har ätit vilt i hela mitt liv. Jag tycker det smakar bättre än odlat kött. Dessutom har jag på min ålders höst förstått att det är långt bättre för miljön, säger Leif GW Persson.

Svenskt gårdsvilt grundades 2017 med visionen att låta vilt ta en större del på tallriken i de svenska hemmen. Svenskt Gårdsvilts grundare och flera av delägarna till företaget är markägare och entreprenörer inom detaljhandel vilket ger Svenskt Gårdsvilt en unik position för att förverkliga ambitionen att göra viltkött mer tillgängligt.

Tanken är att man som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Största delen av svenskt viltkött kommer från älg, vildsvin, hjort och rådjur som lever i våra skogar och som jagas under den reglerade jaktsäsongen. I hägn för så kallat frilevande vilt produceras också viltkött från hjort, vildsvin och mufflon. Hägnen ska enligt gällande bestämmelser vara så stora att djuren klarar sig utan tillskottsfoder under vegetationsperioden.

Viltkött är klimatsmart 

Klimat

Då det inte går åt extra odlingsmark eller foder för vilda djur som ”producerar” viltkött bedöms de extra växtgasutsläppen som små. Metanutsläpp från vilda idisslare, såsom älgar, hjortar och rådjur är svåra att värdera då det ofta rör sig om vilda djurarter och belastar därför  inte viltköttet i bedömningen. Växthusgasutsläpp kopplat till jakt kan antagligen vara betydande men man kan resonera så att dessa utsläpp snarare hör till själva aktiviteten ”att jaga” än produkten viltkött.

Biologisk mångfald

Ingen mark går åt till foderproduktion i de fall viltet inte stödutfodras eller äter från åkrar.

Kemiska bekämpningsmedel

Inga bekämpningsmedel används för viltkött.

Djurvälfärd

Begreppet djurvälfärd är svår att tillämpa på vilda djur, då vi människor inte sköter eller kontrollerar dessa djur. Frågor som rör jaktetik är idag allt viktigare och därför diskuteras inom jägarkåren till exempel olika jaktmetoder och tekniker för att undvika onödig stressbelastning på djuren under jakt och för att på så sätt också undvika köttkvalitetsproblem.

Antibiotika

Ingen antibiotika används för viltkött. 

 

LÄS MER: Veckans vintips hittar du här!

1 kommentar

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.