Riesling druvan är en världskändis och de flesta har förmodligen både provat och druckit rieslingviner. Den 13 mars är Internationella Rieslingdagen och självklart vill vi passa på att lyfta Rieslingdruvan. Men vad vet du om druvan? Kanske allt, kanske inget eller lite som du plockat upp längs vägen.
Riesling druvan omnämns redan 1435 i Tyskland och under 1500-talet var den druvsort som ansågs ha högst kvalitet i Tyskland och Alsace som även inkluderades på den tiden. Druvan är grön och kännetecknas av att vara blek med grönstick till guldgul.
När trivs druvan som bäst
Den är lite dubbel när det kommer till hur den mognar. I ett varmare klimat mognar den tidigt, men i ett lite kyligare klimat tar den tid på sig och det är precis det som druvan behöver. Då får den möjligheten att utveckla sin fulla potential. Därför trivs den i svalare klimat som Tyskland, Alsace i Frankrike och Österrike, men den odlas över hela världen och mer eller mindre i alla vinproducerande länder. Du hittar den i USA, Australien, Sydafrika, Nya Zeeland och i Sydamerika. Gemensamt är dock att den trivs bäst när den får ta tid på sig och en annan sak som den har gemensamt är att rieslingviner håller en hög fruktsyra.
När man pratar om riesling druvan stöter man nästan alltid på uttrycket ”Från knastertorra viner från Alsace till honungssöta i Tyskland och Österrike.” Och det finns väl en del sanning i det. Länge förknippad vi rieslingviner som ett sött vin och det är förmodligen väldigt många som fortfarande uppskattar sötman. Som vanligt handlar det mycket om trender. Nu ska viner viner vara snustorra och sötma anses nästan vara ondskan själv. Här kanske man ska sansa sig en aning och fundera vad man ska kombinera vinet till. En torr riesling passar utmärkt till milda fisk och skaldjursrätter, de lite sötare till chark, ostar och varför inte asiatiskt. De riktigt söta ska kan du kombinera till desserter.
Riesling druvan som dessertvin
När vi är inne på desserter kan vi nämna att man även anser att riesling är en utmärkt druva för Eiswein. Namnet betyder isvin och precis som det låter skördar man druvorna när de blivit genomfrysta. Därefter pressas druvan och får en koncentrerad must då en del av vattnet är fryst. Man får ett fylligt och söt dessertvin.
Ett annat dessertvin är Trockenbeerenauslese, vilket betyder ”torkade utvalda bär”. Här låter man druvorna utsättas för ädelröta även kallad Botrytis, en svamp som angriper druvorna och skapar små hål i dem vilket gör att dom helt enkelt torkar. Det gör att man får en extremt torr druva med massvis av socker och essens.
Anledningen till att riesling passar så bra till dessertviner är för att den tar tid på sig att mogna och innehåller mycket syra, vilket gör att dess karaktär finns kvar.
Vad är det som är signifikant för Rieslingviner
Vad kännetecknar ett rieslingvin? Främst är det den höga fruktsyran och smak av äpple, päron, citrus, honung, persika och mineraler. Och det går att hitta fler nyanser beroende på varifrån vinet kommer. En sak som skiljer riesling från andra vita viner är att det sällan förkommer lagring på ekfat. Det gör att det oftast är enklare att ”hitta” vinet vid en blindprovning. Sen går det även att hitta skillnader beroende på jordmån och klimat. Den delen är oftast det som skiljer om det är äpple eller päron i smaken.
Riesling är även en druva som både klarar av och vinner på lagring och det som oftast händer med ett lagrat rieslingvin är att det utvecklas toner av petroleum. Låter kanske inte så gott men det är det.
Så när passar det att dricka ett rieslingvin? Det enkla svaret är alltid. Visst kan man tycka att det passar bättre till en varm sommardag, men jag tycker att det passar precis lika bra under hela året. Varför inte våga experimentera lite? Samla ihop vänner och prova rieslingviner från all over the world och nästa gång provar ni olika halter av socker. Och prova med mat för att verkligen känna skillnader och vad det passar till. Testa ett Eiswein och en riktigt mörk choklad. Ljuvligt för smaklökarna. Eller torrt rieslingvin och grön sparris. Där har ni förrätten till nyårsmiddagen.
Text: Mats Garb