Biodynamiska viner med kosmiska krafter

Biodynamiska viner har du säkert hört talas om men har du koll på vad det handlar om egentligen? Först och främst handlar det inte om att vara ekologisk, fast samtidigt gör det ändå på sätt och vis. Dock är inte alla ekologiska vinodlare biodynamiska, men det krävs för en biodynamisk odlare att vara ekologiskt certifierad. Men samtidigt är det många biodynamiska odlare som endast är ekologiskt certifierade. Invecklat? Lite. Nu släpper vi det för att fokusera på vad det handlar om egentligen.

Biodynamiska viner

Allt startade i Österrike 1924 av biodynamins skapare filosofen Rudolf Steiner (1861–1925). Han hade i tidigare skrifter hävdat att den industriella stilen som vinbönderna drev inte var hållbar i längden och skulle utarma jorden. Han såg vingården som en levande organism och att vingården ska vara ett självförsörjande kretslopp. Det bör inte användas några konstgjorda produkter i odlingen. I grunden handlar om en andlig vetenskap.
Till sin hjälp har vinodlaren nio preparat som alla som är biodynamiska och ska förbättra och ”dynamisera” jorden. Men det finns en dimension till som handlar var man plantera och när man skördar i enlighet med månens faser. Eftersom vingården även ska vara självförsöjande bör man använda naturgödsel från gården, något som många gånger kan vara svårt eftersom det krävs att man även har djur på gården och den platsen finns inte alltid.

Kosmiska krafter och nedgrävda fårskallar

Preparaten används i små mängder där tre av dom sprejas över vingården och de andra sex blandas i komposten. För en del är förmodligen tillvägagångsättet lite speciellt och kan få en och annan att lyfta på ögonbrynen. Sju av preparaten ska ligga nedgrävda i jorden under ett halvår och upp till ett år. Och två i kohorn och de övriga i andra djurdelar – fårskalle, urinblåsa och inälvor. Det flesta vinodlarna följer och gör preparaten själva, men det finns även de som köper in färdiga preparat.

Kospillning i kohorn – man proppar ett horn fullt med spillning, gräver ner det i jorden och låter det ligga i minst ett halvår under vintern. När man gräver upp det har man en extremt koncentrerad gödning som blandas med vatten och sen sprejas över vingården.

Kiselsten i kohorn – under våren fyller man kohorn med kiselsten, gräver ner dessa under sommaren och de ska hjälpa fotosyntesen och ge plantan ett bättre immunförsvar.

Åkerfräken – ett hopkok på åkerfräken som innehåller mängder med kisel. Resultatet innehåller svavel och används för att bekämpa svamp.

Rölleka – som är en blomma, plockas och torkas. Läggs i en urinblåsa från en hjort som sen hänger i solen och till vintern grävs den ner i jorden för att till våren tas upp och innehållet läggs i komposten som man vill vitalisera.

Kamomill – plockas och torkas. Läggs i fjälster (korvskinn) som korvar och hängs upp under sommaren. Till vintern gräver man ner korvarna och de ska ha en lugnande effekt på plantorna.

Nässlor – plockas för att sen grävas ner i jorden under minst ett år. Enligt Rudolf Steiner stabilisera nässlorna jordens kvävehalt och hjälper även till med att omvandla organiska ämnen till mineraler.

Ekbark i fårskalle – barken som innehåller kalcium malls ner och läggs i skallen som sen grävs ner och efter vintern plockar man ut barken och lägger den i komposten. Enligt Rudolf Steiner hjälper det mot sjukdomar på vinplantorna.

Maskros – plockas och torkas för att sen sys in i en bukhinna från ett djur. Därefter gräver man ner den under vintern. Eftersom den innehåller kiselsyra ska den hjälpa plantan och dess känslighet mot miljön runtomkring.

Vänderot – blomman plockas och pressas för att sen läggas i vatten. Enligt Rudolf Steiner stimulerar den fosforaktiviteten.

Det finns även fler hopkok som används – allt från olika oljor på örter och frukter till alger. Man använder även svavel om det verkligen behövs.

Och det finns regler för vad man få göra i vinkällaren när det är dags att göra vin av druvorna. Till exempel få man endast tillsätta lite socker eller druvmust för att höja alkoholen med max 0,9 procent. Även svavel kan användas men mindre än vad reglerna från EU säger och till klarning används endast kasein, äggvita, ärtprotein och bentonit. Inga ekchips eller ekstavar få användas. Platskork, platsflaska och bag in box är bara att glömma.

En annan del i Rudolf Steiners filosofi handlade även om de kosmiska krafterna och de påverkade och gav energi till plantorna.

En person som betytt mycket för biodynamiska odlare är Maria Thun (1922–2012) och hennes planterings- och såningskalender. Den handlar om månens och planteras positioner i förhållande till stjärnorna under året och relationerna mellan planeterna. Och eftersom månen kan påverka oss till exempel våra hav med ebb och flod, så kan den även påverka det mest väsentliga vi har, nämligen vin.
Med hjälp av den skapar biodynamikerna en kalender för året med fyra olika sorters dagar. Det finns inget krav att följa och den ingår inte i reglerna för att till exempel bli certifierad, men många använder den som ett hjälpmedel när andra inte använder den alls.

Rotdagar: jord/rötter (oxen, jungfrun, stenbocken)
Blomdagar: ljus/blommor (tvillingarna, vågen, vattumannen)
Bladdagar: vatten/blad (fiskarna, kräftan, skorpionen)
Fruktdagar: eld/frukt (lejonet, skytten, väduren)

Efter hur solen, månen och planeterna rör sig runt jorden och i förhållande till stjärnorna skiftar dagarna. Genom att genomföra rätt arbete på rätt dag ska man utnyttja krafterna och hjälpa plantorna att stimuleras. Men även när man dricker vin så påverkas det av vilken dag det är. Helst vill man undvika rotdagar. Appen ”When Wines Tastes Best” kan hjälp till att hålla koll på dagarna.

Och sen tillbaka till det där med certifieringen. Flera vinodlare som arbetar enligt biodynamiska principer använder sig av ekologiska certifieringar istället för den biodynamiska certifieringen.

Det är heller inte ovanligt att använda sig av både biodynamiska certifieringar och ekologiska certifieringar som komplement. Godkända certifieringar för biodynamik är till exempel Demeter och Biodyvin.

Oftast upplevs biodynamiska viner som dyrare och det stämmer till viss del. Högre produktionskostnader ger högre priser. Allt från fler anställda till mer arbete ute i vingården. Då kommer vi till frågan som alla ställer sig, blir det bättre och godare viner? Bättre beror väl på hur man ser på saken, för miljön absolut. Godare? Svårt att säga eftersom smaken är olika, men biodynamiska viner har tydliga avtryck från sin växtplats och är ofta uttrycksfulla och nyanserade viner. Och det gör dom intressanta och spännande att dricka. Men det gäller att pricka rätt dag.