Där dimman sveper in över kullarna och fåren betar i motljuset pågår en av Europas mest ambitiösa satsningar på hållbar livsmedelsproduktion – mitt i Irlands frodigt gröna landskap. Här arbetar tusentals bönder, odlare och producenter i nära samarbete med Bord Bia, Irlands statliga livsmedelsstyrelse, för att omdefiniera hur vi odlar, äter och exporterar mat. Och en av dessa är fårbonden Joe Nolan i County Carlow, några mil söderut från Dublin, som vi kommer tillbaka till.
Foto: Jack Caffrey, Michael O’Rourke, Mats Garb
Det är en tyst revolution som pågår. En revolution som inte märks i form av slagord och högljudda debatter, utan i de små besluten: i valet av rotstock, i noggrannheten vid gödsling, i hur många träd som får stå kvar längs åkerkanterna. Det handlar om en hel nation som bokstavligen vänder jorden för att bygga något nytt. Och där Bord Bia har blivit motorn som hellre använder morötter än piska för att motivera fler att kliva på.
En ekologisk revolution med europeiskt kött från Irland för export
Under hösten 2023 startade en kampanj för att få fart på den ekologiska konsumtionen. Under den lekfulla parollen “more-ganic” ville man bland annat nå den yngre konsumenten genom TikTok, YouTube, radio, influencers och butikshyllor. Målet var mer ekologiskt i varje kundvagn, och starkare efterfrågan både hemma och utomlands.
Bara under 2023 anslöt sig över 2 000 nya bönder till Irlands ekologiska stödsystem. Totalt odlas nu ekologiskt på 180 000 hektar, eller cirka fyra procent av landets jordbruksmark. Målet är minst tio procent till 2030 och det ser ut att kunna bli verklighet. Över 5 000 lantbrukare är dessutom just nu i övergångsfas till ekologisk produktion. En stor satsning gäller köttindustrin och att produktionen av ekologiskt nötkött ska fyrdubblas, och ekologiskt lamm sexdubblas, med ett sikte på att 80 % ska gå på export inom fem år.
Ekologiskt är inte längre bara en trend utan det är ett tydligt och växande konsumentval. Och nu riktas även blicken mot Sverige och i färska konsumentundersökning visas det att vi svenskar inte bara välkomnar det irländska ekosortimentet utan det finns även en efterfrågan.
Undersökningen som genomfördes av Empathy Research 2024 och visade bland annat att en tredjedel av svenska konsumenter köper ekologiskt nötkött och lamm varje vecka. Intresset är dessutom växande: 40 % köper mer ekologiskt nötkött idag än för ett år sedan, och hela 59 % säger samma sak om ekologiskt lamm. Smak, kvalitet och miljöansvar är de viktigaste drivkrafterna bakom utvecklingen, men vi här uppe i norr värdesätter även spårbarhet, djurvälfärd och ett hållbart jordbruk.
Det är kanske lätt att tro att hållbarhet innebär kompromisser. Men tvärtom har det visat sig vara en kvalitetshöjare. När djur föds upp med respekt för sina naturliga rytmer, när grönsaker får växa långsamt och när vattenresurser hanteras varsamt, smakar maten faktiskt bättre. Åtminstone enligt många av de exportmarknader där Irland nu vinner mark.
Från en generation till nästa
Tillbaka till Joe Nolan som bedriver lammuppfödning sedan flera generationer tillbaka på familjegården. När jag frågar honom har han svårt att riktigt minnas om han är fjärde eller femte generationen. Han är uppväxt på gården men han har hunnit bli en bit över 50 år och arbetat nästa 30 år inom bankvärlden, långt ifrån den värld som är hans vardag idag, innan han själv tog över gården. Men det handlar att föra arvet vidare och när vi besöker honom, en otroligt varm och solig dag för att vara på Irland, på hans gård, så följer hans 10-åriga son tätt med i varje steg vi tar. Och sonen är snabb på att svara om vi har frågor som rör gården, och trots att han en dag vill ta över så har han först målet att bli professionell fotbollsspelare. Sen kan han tänka sig att bli bonde. För Joe Nolan var det en självklarhet att ställa om gården till att bli ekologisk och han ser en så länge bara fördelar med omställningen. Djuren mår bättre, marken mår bättre och han själv mår framförallt bättre. Både sinnet och arbetsbördan har blivit mindre tungt. Och även kostnaderna har minskat i form av inget inköp av besprutningsmedel som tidigare var en hög post i budgeten.
– Det handlar inte längre bara om att hålla djuren friska eller marken produktiv. Det handlar om att kunna visa mina barn att det vi gör här är meningsfullt och att det är framtidssäkert, berättar han under vårt besök.
Och han är inte ensam. Över hela Irland anpassar sig bönder till nya klimatförhållanden, ökar mångfalden på sina gårdar och investerar i smart teknik. Bord Bia förser dem inte bara med verktygen utan de berättar även deras historia.
Framtid i balans
När vi pratar om framtidens mat glöms ofta odlarna bort. Men på Irland lyfts de fram. Bord Bia har förstått att utan bönder, inga berättelser, inga smaker, inga framtida marknader.
Och utmaningarna är många, allt från klimatförändringar, konkurrens från billigare produkter, förändrade konsumentbeteenden. Men det finns också en annan sida för möjligheterna är också stora. Den gröna ön har potential att bli Europas hållbara skafferi.
Men det finns fler som visar vägen och en av de mest kända är Darina Allen som 1983 öppnade Ballymaloe Cookery School, inspirerad av sin svärmor Myrtle Allen, pionjär inom irländsk fine dining.
Det är en lätt doft av nybakt bröd som har blandats upp med växt -och gårdsluft i vinden som sveper över Ballymaloe i östra Cork. Här, där den irländska landsbygden möter Atlanten, har Darina Allen byggt något som närmast liknar en gastronomisk rörelse. Med bara händer, outtröttlig nyfikenhet och ett djupt engagemang för hållbarhet, har hon förvandlat sin gård till ett epicentrum för matglädje och kunskap. Skolan, som ligger mitt på en ekologisk bondgård, är fortfarande den enda i världen med en fullt fungerande ekologisk gård i direkt anslutning till köket. Här är kopplingen mellan jord och bord inte en idé utan det är en verklighet. Och här börjar inte eleverna med recept – de börjar i trädgården.
– Du kan inte förstå mat utan att förstå hur den växer, upprepar Darina under vårt besök på skolan.
Vi visste att vi skulle få en guidad tur men när vi ser att det är Darina som ska ta oss igenom skolan förstår vi att vi få vara med om något ganska så unikt. Hon har en outtröttlig energi och berättar både om stort och smått längs vägen. Hon är fortfarande nyfiken och svarar snabbt på varje fråga.
Under decennier har hon utbildat tusentals kockar, odlare och matentusiaster, allt från nyfikna nybörjare till stjärnkockar. Men hennes inflytande sträcker sig långt utanför skolans växthus och surdegsstarter. Genom sitt arbete med Slow Food, Farmers’ Markets och kampanjer för matkunskap i skolor, har hon blivit en av de starkaste rösterna för ett mer medvetet matsystem på Irland och även internationellt.
Det är också påtagligt hur mycket av Darinas arbete kretsar kring bönderna. I en tid då småskaliga jordbruk hotas av industrialiseringens logik, har Ballymaloe blivit en fristad.
Här hyllas den lokala potatisodlaren, getbonden eller den biodlare som levererar nyslungad honung till morgonens yoghurt. Genom skolans kurser och nätverk lyfter Darina dessa producenter, sätter namn på dem och placerar dem i centrum av berättelsen om maten.
Ballymaloe är i grunden ett ekosystem och då handlar det inte bara ekologiskt utan även mänskligt. I klassrummen finns 20-åringar som drömmer om en egen restaurang, blandat med 50-åringar som sadlar om till bagare och internationella gäster som vill förstå vad det egentligen innebär att laga mat med hela hjärtat. Filosofin är enkel men konsekvent och det handlar om att ha respekt för råvaran, säsongens rytm, och ett öppet sinne.
– Vi måste återupptäcka det vi förlorat, säger Darina. Mat ska inte bara mätta – den ska berätta något om vem vi är.
Så nästa gång du ser ”EU Organic Green Leaf” eller ”Produced in Ireland” på en ostbit, ett lammköttspaket eller en ask smöriga kex så kanske du tänker på bonden som stigit upp i gryningen, på data som samlats in under ett år, på en bikupa vid skogsbrynet, på en organisation som förvandlat hela sitt lands jordbruk från grunden. Det är mer än export. Det är en ny sorts matberättelse. Och den börjar där jorden möter hjärtat. n
En tredjedel av de ekologiska konsumenterna i Sverige köper ekologiskt nötkött och lamm varje vecka.
- 40 procent säger att de köper mer ekologiskt nötkött i dag än för ett år sedan.
- 59 procent köper mer ekologiskt lamm än för ett år sedan.
- 63 procent skulle köpa ekologiska livsmedel och dryck från Irland.
- Bland den mest engagerade konsumentgruppen – de som ser ekologiskt som en livsstil – är hela 80 procent öppna för att köpa ekologiskt från Irland.
- 80 procent av lammkonsumenterna skulle köpa irländskt ekologiskt lamm, där smak och kvalitet är de främsta drivkrafterna.
- 71 procent säger att de skulle välja ekologiskt nötkött om det fanns på restaurang, och 68 procent skulle välja ekologiskt lamm.
Undersökningen genomfördes av Empathy Research 2024.
Finansierat av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens [upphovsmännens] och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganets for forskning (REA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten tar något ansvar för dessa. För vägledning om balanserad och hälsosam kost, se de nationella kostråden för livsmedel: www.livsmedelsverket.se
