Människorna, maten, det underbart vackra landskapet, och sist men inte minst vinerna, gör Kampanien till en fantastisk plats att besöka. Kampanien är en region som utstrålar livsglädje.
Ingen annanstans är invånarna så gästvänliga och humoristiska som just här. De har nära till skratt och har självironi, något som är ovanligt för italienare. De flesta man möter i Kampanien har ögon som utstrålar livsglädje. Kanske beror det på den vackra Amalfikusten, den underbara maten eller att man från barnsben lärt sig ta livet med en klackspark?
När man bott så pass länge i Italien som jag gjort, över femton år, känns det orättvist att Kampanien alltid förknippas med maffia, pizza, sopberg och kaos. Regionen är så mycket mer än den förenklade bild många utlänningar har.
Kampanien har en mängd intressanta druvsorter och regionens viner blir bättre för varje år. Följ med på upptäcktsfärd till Kampanien – livsnjutarnas paradis.
Amalfikusten – en av världens vackraste platser!
Från vinskafferi till högklassiga viner
Kampanien var romarrikets högsäte för produktionen av kvalitetsviner. Falerno, Greco, Faustiniano och Caleno var viner som skeppades riket runt i stora amforor. Inga andra viner hade så hög status som de från Kampanien. Men när romarnas storhetstid tog slut så hamnade även Kampaniens viner i skuggan.
Under 1900-talet var Kampanien, som så många andra vinregioner i södra Italien, ett vinskafferi för producenter i norr. Tåg fyllda med vin, gjort på den kraftiga druvan Aglianico, åkte norrut för att fylla ut tunnare viner från landets nordligare breddgrader.
Det var fattigt och en stor del av befolkningen emigrerade. Sedan kom kriget och som grädden på moset även vinlusen, trettio år senare än i Frankrike och norra Italien. Dåtidens experter rådde vinbönderna att plantera mer resistenta druvor som Trebbiano, Barbera och Sangiovese och helt enkelt ta bort de lokala inhemska druvsorterna.
Så hade det nog blivit om inte producenten Antonio Mastroberardino gått från gård till gård och övertalat bönderna att behålla de lokala druvsorterna. Han förstod att Irpinia, med sina branta sluttningar och svårarbetade terräng, aldrig skulle kunna konkurrera med Sicilien eller Veneto. Enda chansen var att satsa på det som inte fanns någon annanstans.
Där det är riktigt branta sluttningar använder man åsnor för arbetet i vingården.
Det var på 1970-talet saker och ting började förändras. Antonio Mastroberardino började arbeta med modern teknik både på fält och i källare och visade att regionens druvor och viner höll måttet. Mastroberardino gör än idag några av regionens finaste viner, bland annat favoriten Aglianico di Taurasi Radici Riserva.
– Idag är utmaningen att fortsätta arbeta innovativt och se hur långt våra inhemska druvsorter kan nå, berättar Piero Mastroberardino, son till Antonio.
Aglianico anses vara en av Italiens bästa blå druvor tillsammans med nebbiolo (känd från Barolo och Barbaresco) och sangiovese. När man smakar välgjorda viner på Aglianico förstår man varför vinet kallas söderns Barolo.
– För inte så länge sedan öppnade vi några flaskor aglianico från 1958, 1952, 1934 och 1928, alla i extremt bra form och så levande att de fortfarande passar till mat, säger Piero entusiastiskt.
Piero Mastroberardino i gårdens vinkällare
Kampanien – jordmån och klimat
Kampanien kan delas in i två långa remsor från norr till söder. Längs den 46 mil långa kusten har man ett klimat som liknar det på Sicilien med varma, torra somrar och milda vintrar. Inåt land är situationen annorlunda med Italiens ryggrad, Apenninerna, i bakgrunden. Här är det inget soligt bikiniväder utan klimatet liknar mer det i Piemonte. Här ligger området Irpinia. En vinregion känd för sin vulkaniska jord och där vingårdarna ligger högt. I vissa fall så pass som på 800 meters höjd.
– Åker du en halvtimme västerut från Irpinia hamnar du på soliga Amalfikusten. Åker man däremot en halvtimme österut kommer du till en skidort, säger Piero.
Gröna druvor som Fiano, Falanghina, Greco, Biancolella, ger vita viner som håller hög kvalitet. Speciellt de som kommer från Irpinias vulkaniska jord där det även finns inslag av kalk. Fiano anses av många vara en av Italiens bästa gröna druvor tillsammans med Verdicchio.
-Vi skördar sent i Irpinia. De gröna druvorna i början på oktober och de blå ibland så sent som i mitten på november, berättar Piero Mastroberardino.
Bland de blå druvorna är Aglianico kung. De tre mest kända vinerna gjorda på druvan är följande:
Aglianico Taurasi, som kommer från det bergiga området i Irpinia nära staden Avellino.
Taburno Aglianico, som kommer från området kring staden Benevento.
Aglianico del Vulture, som kommer från regionen Basilikata, söder om Kampanien.
I alla tre områdena är det vulkanisk jordmån.
Aglianico ger kraftiga, lagringsdugliga viner med komplexa aromer. Vinerna har en hög syra som friskar upp i bakgrunden och ger elegans. Plockar man druvorna vid rätt tidpunkt är en blandning av jordiga och rosiga toner som kommer upp ur glaset. Det är egenskaper som Aglianico delar med sin nordliga kusin Nebbiolo.
Samma druvor som de i Irpinia växer även närmare kusten. Här är klimatet varmare och vinerna har ofta en lägre syra än de inåt land. Men de är allt annat än tråkiga, tvärtom, här finns många guldkorn att hitta.
Mastroberardinos vackra vinkällare.
Inte bara citroner på Amalfikusten
På Amalfikusten klättrar de pastellfärgade byarna uppför bergsväggarna. Lyxiga villor ligger efter havskanten och man kan utan tvekan påstå att detta är en av världens vackraste platser.
På planteringarna med havsutsikt växer inte bara citroner för tillverkningen av Limoncello. Druvor får också plats. En av favoritproducenterna på Amalfikusten heter Marisa Cuomo som har sina vingårdar ovanför byn Furore.
– Jag döpte gården efter min vackra fru Marisa, berättar Andrea Ferraioli med ett romantiskt leende.
När man blickar ut över det vackra landskapet ser det ut som vingårdarna stupar rakt ned i havet.
– Vi planterar till och med vinrankor i stenmurarna för att använda all tillgänglig plats, säger Andrea Ferraioli.
Ofta används åsnor för arbetet på fälten, de är de enda som klarar av den branta terrängen. Marisa Cuomos vita vin Fior d´Uva är riktigt gott och finns alltid med på de italienska vinguidernas topplistor.
Vi får heller inte glömma regionens många specialiteter. Citronerna. Den långsmala och smakrika tomaten San Marzano. Ansjovisextrakt, colatura di alici, från byn Cetara som är så god på pasta. Hemgjord Limoncello. Och sist min inte minst buffelmozzarella. Den är gjord på mjölk från asiatiska vattenbufflar som ingen riktigt vet hur de kommit till Kampanien.
Amalfikusten är känd för sina citroner som används till Limoncello.
Men man behöver inte veta allt när man befinner sig på en av världens vackraste platser med allt detta gudagoda runtomkring sig.
Andrea Ferraioli och hustrun Marisa från gården Marisa Cuomo.
Tips Irpinia:
Radici Resort
Vinproducenten Mastroberardino öppnade detta lyxiga boende i början på 2000-talet. Omringad av vingårdar kan man slappna av på gårdens spa och äta gott på restaurangen Morabianca.
Lantgården Salae Domini
Mer rustikt men med hög mysfaktor är det på vinproducenten Cantine Caggianos agriturism Salae Domini. Här finns även en restaurang där traditionella rätter serveras i en avslappnad miljö.
Restaurang Marenná med en stjärna i Guide Michelin
Restaurang Marenná tillhör en av topproducenterna i Irpinia, Feudi di San Gregorio. Den modernt inredda matsalen ligger smidigt nog ovanpå gårdens vinkällare. Imponerande anläggning.
Vingårdar:
Mastroberardino
www.mastroberardino.com
Feudi di San Gregorio
www.feudi.it
Azienda Agricola Pietracupa
17 Via Vadiaperti, Montefredane (ingen hemsida)
Cantina Bambinuto
www.cantinabambinuto.com
Cantine Caggiano
www.cantinecaggiano.it
Amalfikusten:
Vingårdar
Cantine Marisa Cuomo
www.marisacuomo.com
Boende
Hotel Garden som ligger i Ravello har underbar utsikt och endast tio rum. Här finns pool, restaurang och bra priser för den annars ofta dyra Amalfikusten.
www.gardenravello.com
Ansjovisextrakt i Cetara
Upptäck denna antika tradition från byn Cetara där saltade ansjovisfiskar jäser i två år på små ekfat. Saften man extraherar kallas colatura di alici och används för att smaksätta pasta, sallader eller såser. Just nu en av de italienska stjärnkockarnas favoritingredienser.
www.nettunocetara.it
Al Convento
Pasquale Torrentes restaurang al Convento ligger också i Cetara. Här kan man äta traditionell mat från Kampanien som är så god att den är beroendeframkallande.
www.alconvento.net
Mozzarella di Bufala
När man besöker en producent av buffelmozzarella får man lust att ta med sig de söta kalvarna hem. Efter att ha smakat riktigt mozzarella kan man aldrig mer äta de tråkiga plastbollarna som säljs i storhandeln.
www.barlotti.it
Limoncello
Riktig Limoncello är gjord på citroner från Amalfikusten som får ligga och dra i sprit i minst 24 timmar. Sedan tillsätts en sockerlag för lagom sötma.
www.ilgustodellacosta.it
Citronodlare på Amalfikusten.
Text och bild Åsa Johansson
Läs även:
Italiens mest odlade druvsorter
Etna förför i vin-och matparadiset Sicilien
Vackra mytomspynna Sicilien – Italiens hetaste vinområde
Inlägget Kampanien: Livsnjutarnas paradis och en italiensk vinpärla dök först upp på World of Wine.