Ripasso och Amarone – vad är skillnaden?

Tvekar du också när du står vid vinhyllorna och ska välja ett gott, smakrikt och lite kraftigare rödvin till middagen? Ripasso och Amarone är båda utmärkta matviner, men vad är egentligen skillnaden? Det, och hur Sandro Boscaini från vinhuset Masi kommer in i bilden, får du svaren på här. 

Vi börjar med landet och platsen, som är norra Italien och mer specifikt Valpolicella i vackra Veronaprovinsen. Klimatet i den här delen av landet, med sina varma dagar, brisen från Gardasjön och och de nästan kalla nätterna, är som skapt för vinodling. Vinerna som framställs på platsen är så kallade blends, där minst två blå druvor ingår. Främst förekommande druvor är Corvina, Rondinella, Molinara och Corvinone vid tillverkningen av Ripasso och Amarone.

Druvor på tork med Appassimentometoden
Både Amarone och Ripasso är smakrika, fylliga viner som passar såväl till grillrätterna och det kallskurna på sommaren, som till höstens och vinterns alla grytor. Året-runt-viner helt enkelt. Smakrikedomen kan dessa viner tacka appassimentometoden för. Det är en metod där man låter de skördade druvorna torka innan de pressas. Upp till halva druvans ursprungsvikt försvinner under torkningen och denna russinmetod ger en hög smakkoncentration och ökad sockerhalt, vilket i sin tur gör att alkoholhalten blir relativt hög, cirka femton procent. 

 

Kung Amarone 
De populära, lite lyxiga och välkända Amaronevinerna framställs med hjälp av nämnda appasimentometod. Huvuddruvan är Corvina samt Molinara och Rondinella. Efter vinterhalvårets torkning pressas druvorna och jäsningen påbörjas. Hos Masi låter man druvorna torka i stora välventilerade öppna rum i vineriet. Temperaturen är naturlig vilket göra att torkningstiden blir något längre då höst-och vintermånaderna är kalla. Det här tillvägagångssättet gör att torkningstiden blir längre för att uppnå den torkning man vill ha. Den längre tiden leder dock till att druvorna får en elegantare och mer komplexa smaker. 

Jäsningen livnär sig på socker, och tack vare de torkade druvornas höga sockerinnehåll kan själva jäsningsprocessen pågå under en längre tid och resultatet blir den högre alkoholhalten. Kan en jäsning pågå hur länge som helst, kanske ni undrar. Nej, jästsvamparna dör när alkoholhalten är tillräckligt hög och då stannar jäsningen av. Efter jäsning lagras vinet på ekfat i minst 18 månader. Färdiga viner kännetecknas av en djup och intensiv arom, där russintonerna liksom körsbär, choklad och torkade plommon är påtagliga och typiska Amaroneegenskaper. 

Ripasso med känsla av Amarone
Om Amarone är kungen av Valpolicella så är Ripasso prinsen. Nästan lika välkända viner från samma områden, men jäsningen skiljer dessa sorter åt. Ripasso är metoden som framställer vin genom en dubbeljäsning. Druvmustens första jäsning görs som vanligt, med de lokaltypiska druvorna Corvina eller Rondinella. Under den andra jäsningen tar man till de pressrester som bildas vid framställningen av Amarone. Det ger i slutändan ett något lättare vin som ändå ger en känsla av Amarone, men för en mycket lägre penning. Ripasso betyder för övrigt ”en andra gång”. Detta har dock familjen Boscaini utvecklat och förfinat. 

Masi och Mr Amarone
Nu kan man nästan inte prata om vin och Valpolicella utan att nämna vinhuset Masi Agricola och Mr Amarone – Sandro Boscaini, som även är Ripassons skapare. Masi är nog mest känd för sin Amarone, och då ska man ha i åtanke att just den vinsorten var relativt okänd fram till 1900-talets mitt. Innan dess var det mest vinodlarna själva som drack Amarone. Efter ett tag tyckte Sandro Boscainis pappa att några av vingårdarnas viner förtjänade buteljering och egna etiketter, så Mazzano och Campolongo di Torbe fylldes på flaska. När sonen några år senare tog över stafettpinnen var han inställd på att både modernisera och matanpassa Amaronevinet.  

”Det handlar inte bara om att skapa ett drickvänligt vin utan om att kunna förmedla en känsla. Vi vill främja vår jords unika drag och dela med oss av dessa, världen över” – Sandro Boscaini

Sverige fick ta del av sin första Amarone 1994 och då i form av Masis Vaio Armaron. Kännetecknande för vinhuset Masi är innovation och teknisk utveckling. Vinet Campofiorin skapades 1964 och var då något helt nytt på marknaden – en Ripasso med dubbla jäsningar. Masi ägde till och med själva termen ”Ripasso” som varumärke, men inte längre. När man tog bort Ripasso från Campofiorin ville man utveckla vinet och höja kvaliteten ytterligare. I början av 80-talet skapade familjen ett nytt sätt, vilket innebär en andra jäsning på halvtorkade druvor istället för pressresterna. Detta har lett till att kvaliteten har höjts än mer och vinerna är fruktigare med en bättre syra och framförallt är det torra viner med restsocker runt ett gram per liter.

”Vi säljer inte bara en flaska vin, vi säljer vår historia, vårt område och våra traditioner” – Sandro Boscaini

Med sina djupa rötter i Valpolicella skapar Masi högkvalitativa viner i uttrycksfull, hantverksmässig och personlig stil, där värden från det förflutna förs vidare in i framtiden. Familjen Boscaini driver Valpolicellas äldsta egendom och man har genom åren varsamt bevarat och utvecklat regionens stolta traditioner via Masi. Det är inte alla vinhus som kan skryta om att skapa och leverera Amarone av högsta kvalitet – och dessutom vara föregångare till dagens populära Ripassoviner – men det kan Masi göra.

Masi Campofiorin 2017

Pris: 139 kronor, art.nr 5123 

Text: Marie Arpnäs

 

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.