Sonoma – en livslång förälskelse

Jag växte upp i Sonoma, mitt emellan redwoodskogarnas lummighet och Stilla Havets salta luft. Sonoma är en livslång förälskelse för mig med de dramatiska bergssluttningarna, den tjocka, mystiska dimman, och framförallt den starka kreativitet som invånarna verkar besitta.

Jag inser också mer och mer för varje år hur komplext Sonoma County är, särskilt om man tittar på vinodlingarna i området. Mikroklimaten är extrema, dess jordmånar och terräng är som en mosaik, och oavsett vad människor från kallare klimat tror så finns det också årstider. Det här är inte ett Kalifornien där vardagsvädret lämpar sig för strandutflykter varje dag. Området upplever torka, skogsbränder, starka vindar, regnperioder och dimma. Massor av dimma. Allt detta tillsammans gör att Sonoma är en livslång förälskelse.

I Sonoma har vi badtunnor i trädgårdarna för att värma oss, i Napa har de simbassänger för att svalka sig, som det gamla skämtet lyder.
Trots två enorma och tragiska skogsbränder på kort tid, samt en väldigt lång torka, har Sonoma producerat en lång rad av otroliga årgångar de senaste åren. Medan bränderna har härjat genom bostadsområden, skog och torrt gräs, har vingårdarna klarat sig oväntat bra i de flesta av fallen.

 

På natten rullar dimman in över bergskedjan och temperaturen faller rejält fram till förmiddagen.


Sonoma County ligger norr om San Francisco, längs stillahavskusten och väster om Napa County. På ena änden av San Franciscos stora bukt möts Sonoma och Napa i den bördiga och vindplågade Carnerosdalen, innan bergskedjan Mayacamas skiljer dem åt.
Bergskedjan är av vulkanisk jordmån och täckt av skog. Dess vingårdar drar fördelen av att ligga på hög höjd, ovanför dimman, vilket skapar kyliga dagar och varmare nätter än resten av dalen, som påverkas mer av dimman från kusten.

Här stormtrivs Merlot, Zinfandel och framförallt Cabernet, som i Sonoma är slankare och med mjukare tanniner än de svulstiga kusinerna i Napa. Väst om Mayacamas finns appellationer som Alexander Valley, Knights Valley, Chalk Hill, Sonoma Valley och Moon Mountain. Det var också de här områdena som drabbades värst av bränderna 2017 och 2019.
Kustvindarnas starka påverkan på vissa av de här platserna gör området till en perfekt grogrund för druvor som normalt sett hade trivts bättre i kyligare klimat, exempelvis Pinot Noir och Chardonnay. Vinerna kan därför både ha stark koncentration och kraftfull personlighet.

Västerut finns en bergskedja som löper parallellt med Stilla Havet, men den uppfattas mer som ett antal dramatiska dalgångar planterad översköljd av redwoodskog. På natten rullar dimman in över bergskedjan och temperaturen faller rejält fram till förmiddagen. Det här ger en luftkonditionerande effekt under de varma sommarmånaderna.

Sonoma – en livslång förälskelse

Och söderut har vi slätten, det som kallas för Petaluma Gap. Området är ovanligt platt och gräsbeklätt för att vara Sonoma, och påverkas starkt av det möte som sker då Stilla Havets kyliga vindar ersätter och trycker undan dalgångens varma vindar. På den västra delen av denna vindtunnel ligger några av de kyligaste vingårdarna i området. I de delar som kyls ner av kustvindarna är Chardonnay och Pinot Noir mest populära. Men vid kusten odlas också fantastisk Syrah, som ofta förbises och därför också prissätts lägre. Syrah kan vara precis lika elegant och komplext som Pinot Noir, om druvan planteras på platser där den kan mogna långsamt med mycket solsken, fast låg temperatur. De appellationer som påverkas starkt av de lägre temperaturerna är Sonoma Coast, Petaluma Gap och Russian River Valley.

Att studera och förstå Sonoma är ingen enkel uppgift, området kanske rentav ses bäst från vingårdens perspektiv. Jag har haft en relation med Sonoma i 35 år, men jag förvånas fortfarande av nya saker vid i princip varje besök på en ny vingård.
Dramatiska förändringar har skett under förhållandevis kort tid. Tillverkningen av vin har visserligen pågått i området sedan de spanska missionärernas tid, men som en modern vinregion betraktat kom inte Sonoma igång förrän 1970-talet. Jag minns fortfarande tiden när västra Sonoma dominerades av äppelodlingar, och risken att fastna bakom en traktor i trafiken var förhållandevis hög. 

Sonoma County blev känt för sina stora, mogna viner med en hyfsat stor ekfatkaraktär på 90-talet. Även om den typen av viner fortfarande finns kvar, är det inte längre vad som definierar området. De senaste tio åren har vinmakare börjat jobba mer med smalare smaker, med lägre alkoholhalt och mindre ektoner. Det går i dag att hitta Chardonnay som smakar citronskal, vita blommor och mineralitet, men också Chardonnay som smakar rik och rund tropisk frukt.

Även vinets affärsmodell har utvecklats. Man har gått från ett fåtal storproducenter till en mer bourgognsk modell, där man säljer sina bästa viner som single vineyard, medan blandningarna säljs som ”byvin”, till ett mer överkomligt pris. Men till skillnad från Bourgogne finns inget officiellt rankingsystem. Traditionerna varar inte heller lika länge, det kan snarare vara svårt att hänga med i vingårdarnas många förändringar, vilket även inkluderar gårdens namn.

Mark är dyrt och svårt att få tag i men många vingårdar har turen att äga den mark där de producerar sina druvor. Många köper också in druvor från andra producenter för att bredda sin terroir. Kistler exempelvis, tillverkar elva single vineyard Chardonnay, men äger bara fyra av gårdarna. De andra köps in via relationer som byggts över decennier. Det här gör att man kan prova olika versioner av Hyde vineyard i Carneros eller Dutton vineyard I Russian River Valley. På samma sätt är det möjligt att hitta olika varianter av Chambolle Musigny 1er Cru Les Charmes.
På grund av de höga markpriserna har vinerna i Sonoma sällan ett lågt pris. Regionen erbjuder dock en kvalitet som kan hävda sig med stora vinregioner som Bourgogne och Bordeaux. Sonomas viner är inte billiga, men de har ett högt värde med tanke på vad man får.

Text: Erin Stockton

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.