När man tänker på Sveriges lantbruk och våra bönder är det nog främst den vanliga bonden som hanterar kor, grisar och åkrar med potatis, sockerbetor, raps och vete och så vidare som vi tänker på. Men det har dykt upp en ny bonde till som vi inte har haft så länge i vårt avlånga land – vinbonden.
Svensk vinodling har genomgått en anmärkningsvärd utveckling under de senaste decennierna. Från att ha varit en marginell företeelse har Sverige etablerat sig som ett intressant vinland, mycket tack vare innovativa druvsorter och ett förändrat klimat. Så låt oss se hur på den svenska vingårdars historia, druvsorter, vinbönder, statistisk utveckling och framtidsutsikter.
Historisk överblick
Vinodling i Sverige har traditionellt sett varit begränsad på grund av det kalla klimatet. Under 1990-talet började dock pionjärer experimentera med vinodling i södra Sverige, främst i Skåne. Dessa tidiga försök mötte många utmaningar, men lade grunden för den expansion som skulle komma senare. Och från att vara en ganska så anonym, utskälld och nedvärderad har det hänt något de senaste åren inom svensk vinproduktion.
Förmodligen kommer den förflyttningen från flera håll. Dels har de svenska vingårdarna blivit avsevärt mycket bättre på vad man gör idag än för 20 år sedan, men även vinjournalisterna har förändrat sitt sätt att se på svenskt vin. På den tiden ställde man de svenska vinerna mot franska och italienska viner. Den matchen är över innan ens domaren hinner blåsa igång. Men det har förändrats radikalt och nu är det inte så längre och idag ser man på den svenska vinproduktionen med helt andra, och framför allt nyfikna ögon. Och så smakar det såklart mycket bättre nu än för 20 år sedan. Ett exempel på att Sverige tagit enorma kliv framåt blev tydligt när Swedish Wine Tasting ägde rum förra året. Efter en omfattade provning och uttagning stod det mellan 12 utländska viner och 12 svenska viner. Segrade gjorde Immelen 2021 från Kullabergs Vingård.
– Det är vårt flaggskepp som vi tror väldigt mycket på och det är väldigt kul att andra också förstår och uppskattar det, säger Kullabergs Vingårds vinmakare K Felix G Åhrberg till tidningen ATL.
Druvsorter och innovation
En av de främsta faktorerna för den svenska vinodlingens framväxt är introduktionen av så kallade PIWI-druvor (en tysk förkortning för svampresistenta druvsorter). Dessa hybrider är framtagna för att klara av kyligare klimat och är motståndskraftiga mot svampangrepp, vilket minskar behovet av bekämpningsmedel. Den mest framstående av dessa är Solaris, en grön druvsort utvecklad av tyska forskare, som mognar tidigt och klarar av det svenska klimatet. Andra PIWI-druvor som odlas i Sverige inkluderar Souvignier Gris, Muscaris och Cabernet Cortis.
Geografisk spridning och vingårdar
Vinodling är mest utbredd i södra Sverige, särskilt i Skåne, där cirka 70–80% av landets vingårdar är belägna. Andra regioner med betydande vinodling inkluderar Halland, Blekinge, Öland och Gotland. Det finns även vingårdar i Mälardalen, såsom Blacksta Vingård utanför Flen i Södermanland, som är en av de nordligaste kommersiella vingårdarna i landet.
Fortfarande är väldigt många små vingårdar, där det handlar om en hobby, men idag är det över fyrtio som drivs som vilken vingård som helst i världen. En stor skillnad mellan vanliga bondgårdar och våra vingårdar är besöksnäringen. Ett flertal av vingårdarna driver vid sidan om sin verksamhet även servering, övernattning och möjligheten att få uppleva det dagliga arbetet som vinbonde. Allt från att skörda till att hjälpa till vid vinmakningen. Ett flertal har även fullständiga rättigheter vilket gör det möjligt att prova vinerna från vingården. Och snart är det dags att klubba igenom förlaget i riksdagen med att tillåta gårdsförsäljning, vilket förmodligen skulle öka både besöken men framförallt möjligheten att utvecklas och kunna investera ännu mer.
Framtidsutsikter
Flera faktorer pekar på en fortsatt positiv utveckling för svensk vinodling och en är klimatförändringar som kan påverka och ge oss ett varmare klimat vilket i sin tur kan förlänga odlingssäsongen och möjliggöra odling av fler druvsorter. Detta kan öka både volym och variation i svensk vinproduktion. Sen har vi teknologiska framsteg och utvecklingen av nya druvsorter och förbättrade odlingstekniker som kan öka avkastningen och kvaliteten på svenska viner. När det kommer till exportmöjligheter så exporteras Svenskt vin redan till länder som Japan, Singapore, Italien, Frankrike, Norge och Hongkong. Med här finns det en potential att öka produktion och med ännu bättre kvalitet och erkännande kan exporten expandera ytterligare.
Även turismen från besökare som kommer utifrån kan öka och svenska vingårdar kan dra nytta av detta genom att erbjuda provsmakningar, rundturer och boende.
Utmaningar
Trots den positiva utvecklingen står svensk vinodling inför flera utmaningar och precis lika positiv som klimatförändringarna kan vara så finns det även en risk. Även om ett varmare klimat kan gynna vinodling, medför det också risker som extremväder och nya skadedjur, vilket kräver att man är väl förberedd och skaffar sig strategier. Och samma sak med marknads positioneringen. Svenska viner är relativt nya på den internationella marknaden och utmaningen att konkurrera med etablerade vinproducerande länder är tuff. Att bygga ett starkt varumärke och differentiera sig genom kvalitet och hållbarhet kan vara avgörande för framgång.
Svensk vinodling har gått från en experimentell verksamhet till en växande bransch med över 45 kommersiella vingårdar och en produktion på cirka 400 000 flaskor per år. Klimatförändringar, innovation inom druvsorter och ökat intresse för närproducerade premiumprodukter har bidragit till denna utveckling.
Framtiden ser ljus ut, med potentiell expansion inom både odlingsareal och export. Utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller regulatoriska hinder och klimatvariationer, men med rätt strategier kan svensk vinodling befästa sin plats på den internationella vinkartan.
Svenska viner – från experiment till etablerad bransch som nu är på väg att etablera sig som ett spännande vinland – och framtiden ser lovande ut för både producenter och vinälskare.
Svensk vinodling i siffror
Den svenska vinodlingen har sett en betydande tillväxt under de senaste åren.
Antal vingårdar
År 2019 fanns det cirka 40 vingårdar i Sverige. Den siffran har ökat till 45 kommersiella vingårdar år 2024 och totalt är det ca 120.
Odlingsareal
År 2019 uppskattades den totala odlingsarealen till cirka 100 hektar. År 2024 hade denna siffra ökat till cirka 160 hektar.
Druvskörd
År 2020 skördades 155 ton druvor i Sverige. År 2023 hade skörden nästan fördubblats till 304 ton.
Vinproduktion
Den årliga vinproduktionen uppskattas till cirka 300 000 liter, motsvarande 400 000 flaskor.
Sysselsättning
Vinbranschen sysselsätter cirka 50 heltidsanställda, med flera hundra engagerade inom relaterade sektorer som leverantörer, underhåll och service.