Systembolaget: “Ingenting blir bättre i Sydafrika för att vi i Sverige slutar handla med dem”

Uppdrag Granskning granskar arbetsvillkoren för vinarbetare i Sydafrika och går hårt ut mot Systembolagets handel med dessa producenter. Systembolaget svarar nu med en replik där de menar att en bojkott av sydafrikanskt vin enbart skulle göra saken värre.

– Vi vet att väldigt mycket arbete återstår, men ingenting blir bättre i Sydafrika, eller i fattiga länder generellt, för att den rikare delen av världen slutar handla med dem.

Så skriver Systembolaget i ett inlägg på sin hemsida gällande programmet Uppdrag granskning i SVT som sänds idag, den 19 oktober. Det handlar om arbetsvillkoren för vinarbetare i Sydafrika och i programmet skildras framförallt producenterna Leeuwenkuil och Robertson, som båda levererar vin till Systembolaget.

Uppdrag Gransknings dokumentär visar på allvarliga missförhållanden på vingårdarna. Hur arbetarna har låg lön och en arbetstid på över 12 timmar per dag. Det berättas om hur arbetare har avskedats sedan de gått med i facket och att bekämpningsmedel som länge har varit förbjudna i Skandinavien används på gårdarna.

Trevor Christians, generalsekreterare för fackförbundet CSAAWU, säger att Systembolaget och de andra nordiska uppköparna är väl medvetna om hur leverantörerna bryter mot både lagar och etiska riktlinjer.

– De vill inte att ni ska se lögnen. Ni kommer se folk som ser ut som slavar, säger han i inslaget.

Ida Ingerö, presschef på Systembolaget svarar.

– Vi fick se Uppdrag Gransknings reportage i slutet av september och blev därefter intervjuade till programmet. Efter att ha sett programmet inledde vi, som vi alltid gör när vi får rapporter om problem hos en odlare eller tillverkare, en granskning av de missförhållanden som beskrivs i programmet.

Varför köper Systembolaget in vin från Sydafrika?

– Systembolaget köper drycker från svenska importföretag. Vilka länder vinet kommer ifrån beror i grund och botten på vad våra kunder efterfrågar ifråga om exempelvis druvor och smaktyper. Sydafrika är ett populärt vinland, som även om det tappat en del på senare år ligger på tredje plats efter Italien och Frankrike.

Varför har Systembolaget inte stoppat de viner som förekommer i programmet?

– Vid behov säger vi upp avtal, och skälen till detta kan variera. Exempelvis sade vi nyligen upp en produkt för att tillverkaren inte ville låta oss komma och göra en tredjepartsrevision och granska att goda arbetsvillkor råder. Får vi inte granska kan vi inte heller handla. Vad gäller de tillverkare och odlare som nämns i programmet är vår bedömning att det är bättre att fortsätta handla och ställa tydliga krav. Skulle vi i det kravställandet inte se en tydlig vilja till förbättring har vi möjlighet att säga upp avtal, men det är en sista utväg. Ingenting blir bättre i Sydafrika för att vi i Sverige slutar handla med dem.

Gör ni verkligen skillnad i Sydafrika?

– Ja. Handel driver utveckling och skapar välstånd. Systembolaget handlar med ett tydligt kravställande om goda arbetsvillkor, och vi ser hela tiden att det sker förbättringar. Det går inte alltid så snabbt som man skulle önska, men det går framåt.

Vilka viner ska jag som konsument välja nu?

– Om du vill välja ett etiskt märkt vin, som Fairtrade och Fair for life, har vi ett antal sådana produkter från Sydafrika i våra butiker. Fairtrade och Fair for life betalar en premie som arbetarna förfogar över. Under 2015 genererade försäljningen av etiska produkter på Systembolaget en total premie på mer än fem miljoner svenska kronor, varav mer än en miljon tillföll arbetare på sydafrikanska vingårdar.

Samtidigt vill vi påpeka att de företag som nämns i programmet har ett stort antal vingårdar kopplade till sin verksamhet, och flera av dessa vingårdar har ett mycket ambitiöst arbete för goda arbetsvillkor. På andra finns det problem, som man kan se i programmet, och dem följer vi nu upp genom tredjepartsrevisioner och tydliga krav på förbättring.

Vad gör Systembolaget nu?

– Vi fortsätter vårt arbete i enlighet med vår långsiktiga strategi och vår uppförandekod. Som en del av den strategin dubblerar vi 2017 antalet revisioner i riskländer, från 100 till 200. Vi bygger även ut vårt uppföljningsarbete.

Vad händer efter en revision?

– Efter en revision upprättas en åtgärdsplan, där det också framgår hur snabbt olika förbättringar ska genomföras. Detta är ett långsiktigt arbete, där vi steg för steg genom handel och tydligt kravställande kan bidra till en positiv utveckling.

Varför publicerar ni inte samtliga revisionsrapporter?

– Revisionsrapporterna är en del av affärsrelationen mellan Systembolaget och de svenska importörerna. Därför lämnar vi inte ut dem, på samma sätt som vi inte lämnar ut exempelvis hyresavtalen för våra butiker.