Middag på At Six Kebab i format med modern elegans

Vår bloggare Gastroniki tipsar om restaurangen At Six

Kebab – maträtt från Mellanöstern

Denna maträtt från mellanöstern har länge varit snabbmat som ätits vid sidan av ett rykande gatukök eller kanske inne på en, inte alltför fräsch, pizzeria. Nykter som bakfull fyller den magen och innan man hunnit sig igenom halva har vitlökssåsen hittat en ny plats runt munnen. Eller nej, runt hela ansiktet. Händerna dryper av fett från pappret som är för tunt för att hålla samman och vilken ände börjar man i egentligen? Trots det slafsiga kan jag inte förneka att denna snabbmat faktiskt smakar gott och ingen än jag blev gladare när kebaben dök upp på restaurangen Hotel At Six meny.

Ett bord för två i ert Dining Room, tack

At Six – hotell, vinbar och deli

Hotel At Six är ett nyöppnat hotell med restaurang och jag kände att detta måste jag bara prova. Gåendes från T-Centralen och över Brunkebergstorg förstod jag inte riktigt var det låg någonstans. Det tornar upp sig en stor byggnad bredvid Gallerian men någon hänvisande skylt såg jag inte. Efter några meter ser jag ett par dörrar med två små skyltar. ”At Six”

Innanför dörrarna blir jag överväldigad av en stor marmortrappa och det känns nästan som om jag befinner mig på Met-galan. Halvvägs upp möter jag tre kockar som står bakom en stor marmordisk och lagar kvällens rätter bland skinande kastruller och rykande stekpannor.

Jag och mitt sällskap blir visade till vårt bord och vi beställer in varsitt glas 2011 Côtes du Rhône Reserve, Familj Perrin – ett rött lättdrucket vin.

Eftersom jag redan var inställd på kebaben beställer vi, inte långt därefter serveras maten på fina orangea tallrikar.

Kebaben blir serverad I hamburgerbröd. Är det ens kebab då? Rätten ser estetisk vacker ut, till skillnad från snabbkäks-kebaben och jag hugger in. Den rivna tryffeln ovanpå kebaben, eller om jag nu ska kalla den hamburgaren, var nästan smaklös. Det hade nog varit bättre med tryffel-majonnäs tänker jag medan jag tuggar. Lammbogen var å andra sidan välkryddad och saftig och den friterade grönkålen gav ett krispigt inslag.

På väg hem igen tänker jag att kebab kanske ska ätas med flottiga fingrar och sås i ansiktet istället för med bestick och fina tygservetter. Inte så svårt att bli besviken då.